Regeringen har dragit ner på anslagen till naturvårdande åtgärder. Det gäller minskade anslag till Naturvårdsverket som fördelar medlen till länsstyrelserna. Svensk Jakt har granskat vilka konsekvenser denna åtstramning får för det praktiska viltförvaltningsarbetet på myndigheterna – och på sikt för viltet, jakten och jägarna.

Även om snön ligger djup i halva landet är våren här i Skåne. Jägaren och hobbyfotografen Linus Hultman, Harlösa lyckades smyga sig riktigt nära in på en grann bastbock häromdagen.

I höstas vände sig Svensk våtmarksfond till regeringen för att få till en minskad byråkrati när markägare vill återställa våtmarker. Nu går regeringen fonden till mötes och tillsätter en utredning för att förenkla processen för att återväta våtmarker.

Haren är ett populärt vilt och en delikatess i köket. Men det är ­slösaktigt att endast ta tillvara köttet. Skinnet med underben, ­huvud, magsäck och tarmar, lever, hjärta och lungor passar utmärkt i ­mårdfällan.

En rävåtel ska anläggas i god tid före jakt- och fångstsäsongen, men problemet är att freda den mot kråkfåglarna. Ett gäng korpar kan göra rent hus på bara en dag. Ett sätt att skydda åtelmaterialet är att servera det i en låda.

Jägarna satsar årligen många miljoner på stödutfodring av vilt, främst rådjur. Så snart det kommit 40–50 centimeter snö får dessa svårt att nå ner till markskiktet, där den naturliga vinterfödan finns. Men även mindre snödjup än så kan skapa problem om den första snön som kom var blöt och det sedan frusit på. Betet blir då låst.

Mården är en fena på att ta skogsfågel och plundra fågelbon. Jägaren Henrik Åkerlund har tagit saken i egna händer.

– Ett gammalt talesätt säger att en mård tar lika många fåglar som 20 jägare. Jag gynnar mig själv och mitt stora intresse som är jakt med stående fågelhund, säger han.

Alla som ägnat sig åt mårdfångst är bekanta med situationen hur spårsnön avslöjar hur mården passerat förbi fällan utan att fästa ­avseende vid den eller dess innehåll av bete. Det finns emellertid knep att ta till för att locka mården till ett fällbesök.

Det finns tre fångstredskap som kräver utbildning: ripsnara, slagfälla för bäver och fotsnara för fångst av rödräv. Svensk Jakt var med när elever vid naturbruksgymnasiet i Åbyn, Burträsk, lärde sig konsten att fånga räv.

En grupp jägare, samtliga aktiva i Jägareförbundet, har just blivit klara med att skapa en rejäl våtmark i Osby kommun. Arbetet är dokumenterat i en välproducerad kortfilm som du kan se här.

Efter fångstsäsongens slut behöver alla redskap samlas in, ses över och kanske lagas. Sommarförvaringen bör ske under tak. Det ökar hållbarheten väsentligt och man får god tid på sig att utföra eventuella reparationer.

I nästa vecka håller Svensk våtmarksfond sin stora konferens i Värnamo. Konferensens tema har tidigare uppmärksammats i en skrivelse till miljöminister Romina Pourmokhtari, där fonden påtalar att lagstiftningen som är tänkt att skydda naturen, i själva verket motverkar åtgärder för att återställa den.

Regeringen satsar 180 miljoner kronor för att avveckla den svenska minkuppfödningen. Samtidigt tillsätts en utredning om att förbjuda pälsdjursuppfödning i Sverige.

Den som förfogar över några små burfällor för fångst av revirkråkor och skator står väl rustad när det åter blir jakttid på sommaren. Har det gått fram någon kull kråkor eller skator i markerna går dessa ganska lätt att fånga, både med lämpligt bete och lockfågel.

Genom kameraövervakning av konstgjorda fågelreden har finska forskare avslöjat hur effektiva kråkfåglarna är på att hitta och plundra bon.

Svensk Jakt efterlyste i början av juli bilder och berättelser om föräldrar som tar med barnen ut när de jagar, bedriver viltvård och tränar skytte. Här kommer några svar från läsarna!

2023 ser ut att gå till ett nytt år av torka i skog och mark, liknande det vi upplevde 2018. Årets kantzoner såddes i mitten av maj, precis som förra året. Ett problem för i år är avsaknaden av regn. 

Markus Hoffman, som arbetar med vattenfrågor på LRF, tilldelas Svensk våtmarksfonds stipendium för 2023.

Skogsduvan är beroende av lämpliga bohål för sin häckning och sådana är det som bekant brist på. I likhet med knipan svarar därför skogsduvan direkt på en så enkel viltvårdsåtgärd som holkuppsättning. Hos Jägareförbundet Västerbotten har man därför tagit fram en holk specifikt för skogsduva.