I Sverige har skador på jordbruksgrödor ökat i takt med gåspopulationernas tillväxt. I stort sett förekommer det skador i alla delar av Sverige där det finns både jordbruksmark och gäss. Detta leder till ökat behov av jakt och skyddsjakt för att förhindra skador. Men hur väl fungerar egentligen skyddsjakten för att freda jordbruksfält från betande gäss?

Bärriset har minskat avsevärt i Sverige och eftersom riset tillhör älgens viktigare födokälla så vill forskare nu få hjälp av allmänheten. I ett kungörande efterfrågas nu spillning från många platser i landet.

Den svenska populationen av storskarv har nära fördubblats sedan den senaste inventeringen 2012. Enligt sammanställningen från 2023 års rikstäckande inventering räknades 74 767 bon i 224 kolonier.

Enligt en förstudie skulle visenter rent biologiskt kunna passa bra i det svenska landskapet. Det finns dock en del oklarheter som behöver bearbetas närmare, enligt samma studie.

Viltförvaltning i urbana miljöer tycks allt oftare dyka upp på dagordningen, och dess utmaningar skiljer sig en del från den traditionella förvaltningen av vilda djur. Forskaren Erica von Essen skriver om ett nyligen avslutat projekt som studerat ämnet närmare.

Familjen Kamprads stiftelse går in med åtta miljoner kronor till ett projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta i Uppsala län. Projektet ska länka samman betande djur och växtodling. Tanken är att projektet ska ta reda på hur man kan skapa hållbara jordbruk.

Sex forskningsprojekt får dela på över 18 miljoner kronor från Viltvårdsfonden. Det har Naturvårdsverket beslutat.

Naturvårdsverket har gett forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd att fånga, sändarförse och ta blodprov från hundratals havs- och kungsörnar i hela landet. Fokus är bland annat att studera miljögifternas och vindkraftens påverkan på arterna.

Lodjurens tillväxttakt beror på rådjurstillgången. Det skrev lodjursforskarna Henrik Andrén och Olof Liberg i Svensk Jakts aprilnummer 2011. Nu har de båda forskarna kommit fram till samma resultat i en rapport som publicerades förra veckan av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Fredrik Widemo, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska tillsammans med kollegor under två år sammanställa en studie om sju jaktbara däggdjurs reproduktionscykler och ta reda på om klimatmässiga förändringar påverkat dessa.

Både skogs- och fältharen kan få ungar tidigt på året. För många är det ett av de första vårtecknen. Det är dock okänt hur tidigt, och när de flesta harpaltar föds. Nu kan du hjälpa till att ta fram fakta.

Alla minns väl LRF:s ordförande Palle Borgströms debattinlägg i höstas. Han argumenterade för att 90 procent av vildsvinen behöver skjutas bort för att minska skadorna för jordbruket. Nu kommer forskning från SLU som visar att jordbruksskador kan minskas utan att stammen kraftigt decimeras.

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet får 272 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om framtidens brukande och bevarande av skog.

Forskare har nu studerat älgar i brandhärjade områden där även björn och varg förekommer. Det är första gången en sådan studie görs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Sverige.

Felmarginalen i Äbin kan förbättras, enligt en rapport från SLU. Fyrdubblad storlek på stickprovsytorna, besöka samma inventeringsrutor och placera rutorna där det finns mest ungskog är några av förslagen som getts till Skogsstyrelsen.

Hundägare ska tvingas att använda så kallade vargvästar med stålpiggar på sina hundar om det ska bli skyddsjakt på attackerande varg. Det är ett av förslagen från Viltskadecenter om hur kriterierna för skyddsjakten på varg ska ändras. Jägareförbundet är kritiskt.

Det behövs politiskt uppsatta mål för hur många vargangrepp samhället ska tolerera. Det anser Jens Frank, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han menar också att det är ett problem att inte kunna acceptera några vargangrepp på hundar och tamdjur.

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har märkt ett antal havsöringar och laxar för att ta reda på om de hamnar i skarvarnas mage. Nu presenterar de sina slutsatser i en vetenskaplig artikel.

Höga halter av PFAS i skogssork oroar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.  Resultat från fältstudier på Frösön i Jämtland är bland de högsta som uppmätts bland Europas vanligaste däggdjur.