Frauke Ecke är forskningsledare för projektet som är ett samarbete mellan SLU och Vattenfall.

– Jag och mina kollegor studerar tjädrars hemområden i olika delar av landet. Vattenfalls ingenjörer har tagit fram nya AI-algoritmer som underlättar vårt arbete, säger hon.

Enligt Frauke Ecke har det funnits AI-verktyg tidigare men dessa har inte varit tillräckligt bra på att analysera rådata från nordiska områden.

– Vi har ett 10-tal ljudboxar och ett 30-tal viltkameror utplacerade och AI-redskapet hjälper oss att behandla alla data vi stoppar in. Fågelläten och bilder på djur som fastnar på kamerorna är sådant AI analyserar. På detta sätt kan vi dra slutsatser om revirstorlek, habitatutnyttjande samt habitatstruktur.

Även gps-märkta fåglar

Datainsamling sker i Bruzaholm i Jönköpings län, Grimsö i Västmanlands län och i Ljusdal i Gävleborgs län. Enligt Frauke Ecke är tjädertätheten störst i området i Ljusdal och därför fokuserar forskarna lite mer på det området nu.

– Vi är inne på andra fältsäsongen och vi har också gps-märkt 17 fåglar så vi kan övervaka hur de rör sig.

Målsättningen med forskningen är att få mer information om var tjädrar trivs och hur de rör sig i sina hemområden.

På vilket sätt är AI-tekniken viktig?

– Ett väl fungerande AI-verktyg besparar oss forskare mycket arbete och tar fram data vi sedan kan kvantifiera för att dra slutsatser. Det krävs dock fortfarande mycket handpåläggning eftersom AI-modellen utvecklas som en interaktiv process mellan artexperter och ingenjörer.

Studien görs under hela årscykler och både höns och tuppar kartläggs. Lite beroende på den data som just samlas in kan det bli aktuellt med ytterligare en fältsäsong. SLU och Vattenfall ska nu i sommar ha ett uppföljningsmöte om projektet.