Foto: Dieder Plu

Första godkända fällan för mullvadar

Naturvårdsverket har godkänt en slagfälla för mullvadar.

Fredrik Lundmark med sin Malåsnara. Foto: Bernt Karlsson

20 maj 2015

Malåsnaran godkänd efter fem år

Malåsnaran godkändes tidigare i våras av Naturvårdsverket. Den är konstruerad av Fredrik Lundmark, Mörttjärn, Malå, och har godkännandenummer L122.

Full pott och ett kråkrevir är tömt. Foto: Mikael Karlsson

23 mars 2015

Dags för kråkfångst – så gör du

För den som är intresserad av att hjälpa småviltet under häckningssäsongen så är fångst av revirkråkor en mycket effektiv metod.

19 mars 2015

Godkänner fångstredskap för räv

Fångstredskapet Malåsnaran har typgodkänts av Naturvårdsverket för fångst av rödräv.

Ställ mårdfällan rätt så ökar chansen till fångst dramatiskt. Foto: Bernt Karlsson

31 januari 2015

Placera fällan på mårdväxeln!

Den som spårat mård vet att det finns platser i terrängen som mården med jämna mellanrum alltid passerar förbi. Det kan vara en hålstubbe, ett vindfälle eller ett stenskravel. Det är på sådana mårdväxlar fällan ska placeras.

Leufstabrukfälla under byggande. En sådan används till fångst av skata och kråka. Foto: Fredrik Jönsson

26 december 2014

Utnyttja vinterkvällen till fällbygge

Vad gör den viltvårdande jägaren under långa och mörka vinterkvällar då vinden viner, snön piskar och utevistelse känns minst sagt onödig?

Anders Hedström med en svinsäker foderautomat. Foto: Bernt Karlsson

6 november 2014

Anders konstruerar en vildsvinsskrämma

Anders Hedström är kanske mest känd för fällor och foderautomater, men just nu är han i färd med att testa en vildsvinsskrämma.

Lodjursfälla modell Grimsö. Foto: Bernt Karlsson

16 december 2013

Lodjursfälla modell Grimsö – med ritningar

Premium

Rätt skött och placerad är en tunnelfälla av värmlandstyp ett mycket effektivt fångstredskap för räv och grävling.

Materialet till stockfällan utgörs uteslutande av rundvirke som tas direkt ur skogen. Foto: Bernt Karlsson

8 november 2013

Så bygger du en stockfälla

Väldigt få fällor av äldre modell klarade sig ­igenom 1980-talets fälltester. En som gjorde det är stock­fäll­an för mård med beteckningen S19. Enligt många är det också den mest fångstliga av alla mårdfällor.

Allt som behövs är ett par brädlappar, några trallskruvar och en skruvdragare. Foto: Bernt Karlsson

25 oktober 2013

Ställ mårdfällan på hyllan!

Premium

Ett bra sätt att arrangera en mårdfälla med tramputlösning är att ställa den på en hylla. En sådan är enkel att tillverka. Allt som behövs är några bräd­lappar och en skruvdragare.

Genom att fästa ett par karbinhakar i taket kan luckorna enkelt hängas upp när fällan ska betas och gillras om efter fångst. Foto: Bernt Karlsson

16 oktober 2013

Rävfångst med tunnelfälla, del 2

När tunnelfällan står på plats och gillringen är injusterad är det dags att förbereda fångsten.
Till skillnad från exempelvis mink och mård går räven inte in i fällan av pur nyfikenhet. Den måste lockas med bete.

Fångstresultatet i en tunnelfälla bestäms inte av ödet utan av fångtsmannens skicklighet. Foto: Bernt Karlsson

16 oktober 2013

Rävfångst med tunnelfälla, del 1

En välbyggd, strategiskt placerad och rätt skött tunnelfälla är ett utmärkt hjälpmedel när det gäller att hålla traktens rävstam inom rimliga gränser.
Första frågan som brukar inställa sig när den nya fällan är klar är var den ska stå.

I fällan placerades plommon på en honungsbädd och färska ägg. Foto: Jörgen Wågenberg

24 september 2013

Oönskat besök i trädgården

När Jörgen Wågenberg i Tranås fick oönskat besök i trädgården av en grävling tillkallade han kommunens jägare som snart fångade den.

Foto: Kjell-Erik Moseid

9 september 2013

Bra dragåtel underlättar mårdfångsten

Premium

Mårdfångst med stationära fällor kräver noggrann inåtling. I motsats till exempelvis en rävfälla är en mårdfälla vanligtvis för liten för att man ska kunna lägga åtelmaterialet inne i fällan. Den så kallade dragåteln måste därför placeras vid sidan om.

Musborgen fungerar som en naturlig åtel, genom att den drar till sig smågnagare, och där det finns sådana tycker också mård och mink om att vara. Foto: Bernt Karlsson

27 augusti 2013

Mården dras till musborgen

Vid säsongens slut i år hade Magnus Johansson i Mörbylånga fångat 19 mårdar. Ett anmärkningsvärt resultat, eftersom Magnus bedriver sin mårdfångst vid stranden av Kalmarsund.

Foto: Olle Olsson

19 augusti 2013

Resterna från skivan fångar minken

En genomgångsfälla för mink behöver i regel inte betas. Men säg den mink som inte låter sig luras av kräftskalen från lördagskvällens skiva.

Foto: Bernt Karlsson

12 augusti 2013

Ett osvikligt grävlingbete

Känner du till någon biodlare i trakten där du bor? I så fall har du möjlighet att för en billig penning skaffa dig ett osvikligt bete för fångst av grävling.

1 augusti 2013

Bygg en fångstflotte för mink

Minken älskar att springa längs trävirke som ligger i eller intill vatten. En effektiv fångstplats kan därför enkelt skapas genom att du ställer…

Spillning och bytesrester brukar ge besked om var en minkkull gått fram och med hjälp av en hund brukar det i allmänhet gå lätt att hitta själva minklyan. Foto: Bernt Karlsson

12 juni 2013

Leta reda på minklyorna

Konsten att fånga mink är konsten att hitta bra fångstplatser! Sommaren är rätt tid att inventera markerna. Den som lyckas hitta en minklya har det väl förspänt inför den kommande säsongen.

Mårdspår. Foto: Olle Olsson

22 maj 2013

Fångsttips för mård

Sedan hysterin efter galan ko-sjukan lagt sig är det åter tillåtet att använda slaktavfall från vilda djur som bete och lockmedel i syfte att fånga eller fälla andra vilda djur. Bara från ett skjutet rådjur finns mycket för en fångstman att ta till vara.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev