måndag 23 september

Hund

Hunden i centrum på stekhet mässa

Ett 30-tal utställare och 600 besökare kämpade på i värmen när Hundens Dag arrangerades i Mastdunga, Ulricehamn den 5 juli. Mässan bjöd på uppvisningar som jakthundsdressyr, retrievrar i arbete, trofébedömning och skyttesimulator.

I Maria Altins ”stall”, bestående av tre älghundar, är det Kito som är ankaret. Han är en blandning mellan östsibirisk laika och karelsk björnhund och gör sällan någon i jaktlaget besviken. Foto: Thomas Ekroth

Så får du en bra älghund

År efter år lyckas Maria Altin från Åttonträsk i Västerbotten förmå sina hundar att prestera älgarbeten som många hundförare bara får uppleva i fantasin. Hur gör hon egentligen för att lyckas så bra med sina älghundar?

Jens Frank visar markeringsövningar med en 15 veckor gammal valp i trädgården hos Germund för intresserade länsansvariga jägare. Foto: Germund Eriksson

Så lär sig hunden spåra rovdjur

Jägerförbundet Kalmar län hade den 12 augusti en orienteringskurs i rovdjursspårning med hund, för länsansvariga inom Nationella viltolycksrådet i södra Sverige.

Cirka 50 personer och runt 40 hundar kom på Hundens dag. Foto: Birger Fransson

Hundar mötte vildsvin och tränade spår

För andra året i rad arrangerade JAQT Kalmar län den 10 augusti Hundens dag på Stora Glosebo hjortgård.

Foto: Olle Olsson

Lär hunden markera blod

Det kan många gånger vara svårt att hitta eventuellt blod efter det påskjutna djuret. Eftersom hundens nos är oerhört mycket effektivare för ändamålet än din och min syn, är mycket vunnet om du kan få hunden att markera blod.

Några av deltagarna på Bojjeträffen 2013. I mitten Roger, Inger och Hanna Skoglund. Foto: Privat

Bojjeträffen firar tio år

I år arrangeras den så kallade Bojjeträffen för tionde gången.

När hunden markerar rätt burk belönas den.  I det här fallet med en pipleksak. Använd helst inte godis som belöning eftersom risken då finns att hunden intresserar sig mer för dina fickor än för den uppgift du vill att den ska lösa. Foto: Olle Olsson

Så tränar du spårhunden mer effektivt

Går det att få bättre eftersöksekipage med hjälp av hårstrån, burkar och sprejflaskor?
– Absolut, menar eftersöksjägarna Calle Ekström och Pär Wahlman.

En norsk studie på spårning av GPS-märkt vilt visar att tränade eftersökshundar inte håller måttet. Forskarna förordar nu att spårhundarna tränas med så kallad ID-träning. Foto: Olle Olsson

Forskare ifrågasätter eftersökshundarna

Kan vi lita på våra eftersökshundar? Det är rubriken på en rapport
från Norsk institutt for naturforskning.
Det enkla svaret på frågan är: Nej, det kan vi definitivt inte.

I Agusas träningshägn nivå 1 är de två galtarna nästan tama, och bryr sig lite om hunden. Att fullt ut träna en vildsvinshund i den här miljön är meningslöst. Här ska oerfarna hundar endast introduceras för vildsvin i någon minut, som i och för sig gör små markeringar men i övrigt tar den skällande hunden med ro. Foto: Jan Henricson

Släpp hunden i rätt hägn

Vill du ge din hund de bästa förutsättningarna att utvecklas till en bra vildsvinshund? Släpp den då inte i hägn med tama vildsvin i tron att den ska lära sig jaga där. Det gör mycket mer skada än nytta. Rådet kommer från jaktvårdskonsulent Jöns-Lennart Andersson och hundföraren Lars Bergquist, båda med stor erfarenhet av vildsvinshundar.

Var inte för bekväm när du lägger spår, du vet ju att viltet gärna går in i grantätningar. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Gå ett viltspårprov

Att gå viltspårprov är ett sätt att kontrollera att hunden har de grundläggande kunskaperna – och att du kan hålla dina nerver i styr.

Det är bra att kunna sätta hunden under spårningen. Helst ska det göras tyst och fint, så att inte hela skogen hör. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Lydnad i spåret

Att träna hunden att stanna i spåret är något som många glömmer bort.

Missa aldrig chansen att träna hunden spåra på riktiga djur. Gå på spåret en bit innan skottplatsen och låt den spåra fram till det döda djuret. Foto: Malou Kjellson

Spårskolan: Den bästa träningen

Missa aldrig chansen att träna ”på riktigt”. Om du till exempel skjuter en bock och den går undan en bit innan den lägger sig, så har du ett perfekt träningstillfälle.

Spårskolan: Variera terrängen

Över berg, blöta mossmarker, diken, hyggen, plöjda åkrar och vägar. Genom täta granplanteringar, skvattram och högt gräs. Möjligheterna till variation är stor – och nödvändig, för att hunden ska bli bra på att spåra.

Lär hunden hitta skottplatsen. Den är inte alltid så lätt att finna som i detta fall. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Hitta skottplatsen

Vid eftersök är det ganska vanligt att den exakta platsen där djuret skadades är oklar, vare sig det gäller en skadskjutning eller en trafikolycka.

För hög stressnivå hos hunden är antagligen det som gör att flest hundar får problem med spårarbetet. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Det här med stress

Stress är inte alltid av ondo, utan tvärtom ett viktigt energitillskott och en nödvändighet när hunden ska utföra ett arbete.

Bloda sparsamt. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Det här med blod

Vilken sorts blod man använder under spårträningen verkar inte spela någon större roll.

Samla på klövar under jaktsäsongen och lägg dem i frysen. Varje klöv går att använda flera gånger. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Vad är vittring?

För oss människor kan en hare tyckas vara en hare och lukta likadant hela tiden. Och förvisso luktar antagligen haren hare, men det vi kallar för doft, lukt eller vittring är de molekyler som till exempel en hare lämnar efter sig, samt de ämnen som frigörs från marken då djuret rör sig i terrängen.

Ann-Marie Eklunds motto när hon tränar spår är motivation, belöning och variation. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: Motivation och variation

Ann-Marie Eklund har dömt hundar på viltspårprov sedan 2002 och har under åren sett många hundar och dess förare i aktion. De två största problemen brukar vara att hunden arbetar i för högt tempo, och att föraren inte litar på sin hund.

Sele och lina utgör basutrustningen för en spårhund. Foto: Malou Kjellsson

Spårskolan: De första spåren

För att spåra med din hund behöver du en del utrustning, som till exempel spårlina och spårsele. Spårlinan ska vara stark, inte trassla sig och löpa lätt över marken. Styva och glatta linor är därför att föredra.

Spårspecialister som hannoveransk viltspårhund är ofta mindre livliga i sitt temperament och blir inte så lätt störda av omgivningen. Foto: Jan Henricson

Spårskolan: Lär din hund spåra!

Alla hundar kan spåra. Hur duktig hunden blir beror på individen och hundens mentala egenskaper, men också på träning och erfarenhet. I det andra avsnittet av spårskolan börjar vi från början, hur du kommer igång med spårträningen och vad du bör tänka på.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram