Vildsvinet är ett svårjagat villebråd. Jakten bedrivs ofta om natten och jägaren måste offra många timmars nattsömn bara för att fälla ett djur. Med en rejält tilltagen skottpeng kan vildsvinsstammen begränsas.

Drever, hamilton, jämthund och norrbottenspets är bara några av de nordiska löshundraser som riskerar att försvinna om inte rovdjurspolitiken och förvaltningen läggs om i grunden.

Att inrätta statliga slakterier för vildsvin kan aldrig vara lösningen på skadeproblemen. Så länge inte suggor får skjutas så ökar vildsvinsstammen i princip okontrollerat.

Om konsumenterna får lära sig hur vildsvinskött lagas till läckra måltider skulle efterfrågan öka, och jakten intensifieras.

Slaktare som är anställda av staten borde finnas i varje kommun för att göra det smidigare för vildsvinsjägarna.

En åklagare ska inte väcka åtal om denne inte tror på en fällande dom. När det gäller grova jaktbrott har miljöåklagarna de senaste fem åren endast vunnit 28 procent av de fall man tagit till domstol. Det pekar på att miljöåklagarna ägnar sig åt så kallade okynnesåtal, skriver industriledaren och debattören Karl Hedin i det här inlägget.

Regeringen med inrikesminister Mikael Damberg (S) i spetsen har gått ut hårt för nödvändigheten att göra magasin licenspliktiga, trots att de flesta remissinstanser sagt nej till förslaget. Kampen mot den organiserade brottsligheten kommer aldrig att vinnas genom en absurd kontroll av laglydiga medborgare.

Med förslaget om att göra vapenmagasin tillståndspliktiga hemfaller regeringen åt verkningslös symbolpolitik. Det kan visa sig bli kostsamt nästa gång vi ska gå till valurnorna, då vapenägarna utgör 618.000 röstberättigade medborgare.

Regeringens förslag att belägga magasin med tillståndsplikt är svårt att se som något annat än ett försök att överimplementera vapendirektivet genom att utnyttja det pågående arbetet mot gängkriminalitet som ett svepskäl. Det skriver Pia Clerté, sportskytt och debattör i vapenfrågor.

I Sverige finns många vackra djur som fyller viktiga ekologiska roller. Samtidigt kan dessa arter vara överetablerade lokalt och orsaka stor skada.

Sedan 2015 har Södertälje jaktvårdsförening i den ena rättsliga instansen efter den andra kämpat för att kunna fortsätta bedriva verksamhet på den för jägarna så viktiga jaktskyttebanan. Miljö- och jaktkonsult Janne Kjellsson beskriver i den här debattartikeln en rättslig process som det är svårt att förstå hur en liten ideell förening orkar ta sig igenom.

Med ett mindre tungrott system för vapenlicenser skulle polisens arbete underlättas.

Mycket kan göras för att effektivisera hanteringen av vapenlicenser, men så länge Polismyndigheten har ansvaret kommer inget att hända.

Med riksåklagarens förslag till när hemliga tvångsåtgärder ska få användas likställs misstanke om grovt jaktbrott med sabotage, mordbrand, uppror, högförräderi och terroristbrott. Det skriver advokat Sven Severin och Björn Törnvall, som är medförfattare till boken Maktmissbruket.

Om våra medier inte förmedlar fakta i sina nyhetsprogram så är vi jägare illa ute. Det är dags för jägarorganisationerna att reagera mot media.

Vi som bor i ett vargutsatt område i Dalarna och är aktiva jägare känner oss utpekade av myndigheter som presumtiva tjuvjägare bara genom vår blotta existens. Myndigheterna betraktar oss som brottslingar och hillbillies och nämner oss i samma andetag som grovt kriminella.

När media återkommande sammankopplar grov brottslighet med jakt är det stor risk för att jägarnas goda anseende förstörs i allmänhetens ögon.

Allt detta gnäll på polismyndighetens hantering av vapenärenden är meningslöst. Vad kan få en vuxen människa att tro att en annan statlig myndighet skulle vara effektivare?

Att förtroendet för Naturvårdsverket urholkas är inte konstigt mot bakgrund av att man släpper in aktiva jaktmotståndare i hemliga register över jägare som skjutit rovdjur. Det är dags att verket höjer blicken.