Polisens bedömning av den egna personalens slarv med vapen jämfört med hur man ser på jägare som gör något liknande är häpnadsväckande.

EU ställer om och Sverige följer med utan att inse vart det bär hän.
Allt görs byråkratiskt komplicerat, utan kompetens och konsekvensanalys, som tvingar på medborgarna högre kostnader utan mervärde. Detta inom ett område där tyckarna inte drabbas av sina stolliga förslag – jakten.

Viltolyckorna rapporteras öka. Vad det beror på är inte helt klarlagt. En sak som definitivt påverkar antalet viltolyckor är att jakten på älg prioriteras och pågår till 31 januari. Jakt på vildsvin och rådjur läggs på is.

Det enda som gick blixtsnabbt på djurkliniken var att ta betalt. Direkt vid ankomsten, innan hunden ens hade satt en tass på kliniken, drogs ett förskott på 3 000 kronor. De enda som tjänar på detta är ägarna till veterinärklinikerna och försäkringsbolagen. Omsorg om djur, djurägare och anställda finns inte längre.

Besviken, men inte förvånad. Det verkar bli mantrat som Jägareförbundet Dalarna får uttala varje gång vi får ett jaktbeslut gällande våra stora rovdjur. Senast gäller det Länsstyrelsen Dalarnas beslut om licensjakt på lodjur.

I ett tv-inslag berättades att man inte längre jagar älg på Hallandsåsen. Tyvärr är detta troligen norm för överskådlig tid. Goda förutsättningar för stora klövdjur finns inte längre. Den gröna omställningen har decimerat förutsättningarna på minst två avgörande sätt – systemhotande markvibration och näringsbrist.

Varför ska vi jaga älg fram till 31 januari, totalt nästan fyra månader? I januari är älgkon dräktig i fjärde månaden och tjurarna har fällt sina horn.

Jag läser Svensk Jakts artiklar om vapenlagstiftningen och Polisens agerande vid licensansökningar med stort intresse. Som en liten motpol vill jag berätta om mitt fall, och om en vapenhandläggare som kunde sitt jobb och agerade därefter.

Jag läste nyligen om en jägare som haft vapenlicenser sedan 1980-talet och som varit eftersöksjägare inom Nationella viltolycksrådet, NVR, i ett antal år. Nu nekar Polisen honom licens på ett nytt vapen för att han inte har någon jägarexamen. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Sedan snart två år tillbaka är jag ordförande i Jägareförbundet Boden. Under dessa år har vi inte fått ihop en komplett styrelse. Efter årsmötet har det inte dröjt länge förrän en efter en av ledamöterna droppat av. På det här viset kan det inte fortsätta. Frågan är hur länge vi som är engagerade orkar?

Vi har tidigare kritiserat renmarksutredningen och nu läggs den äntligen ner, efter omfattande kritik. En ny utredning ska tillsättas och vi tycker att en sådan också ska se över hur privata markägare kan skyddas från intrång av rennäringen.

Havs- och vattenmyndigheten, HAV, bestämmer hur sälförvaltningen ska se ut i Sverige. Myndighetens inställning kan man tydligt utläsa av svaren som ges i Svensk Jakts artikel Inget utrymme för ökad jakt på gråsäl. Ett uttalat mål är att sälarna ska bli så många som möjligt oavsett ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser.

REPLIK. En SM-tävling för älghundar lagd i nära anslutning till höstens jakt borde inte innebära några problem för varken älgar eller hundar. I trakterna kan vargar vara på väg att etablera sig. Då kommer döden till älgen utan några etiska synpunkter.

REPLIK. Etiken vid jakten med löshund har utvecklats positivt. Därför får Sveriges hundförare en eloge av mig som är lydnads- och eftersöksinstruktör i Jägareförbundet.

När medlemsantalet i Svenska Jägareförbundet minskar är det dags att ifrågasätta förbundets kommunikation. Med ett stort fokus på älgförvaltning, vargpolitik och brottmål kopplade till jakt missar förbundet att tillgodose de nyblivna jägarnas intressen – en snabbt växande grupp som utgör jaktens framtid.

Nyligen nåddes vi av den tragiska nyheten att två hästar skjutits i en hage, efter att ha misstagits för att vara vildsvin. Händelsen har med rätta väckt starka reaktioner och en debatt om ansvar, säkerhet och behovet av tydliga regler kring användning av avancerade sikten och andra hjälpmedel inom jakten.

I våra skogar har vi aldrig haft några problem med älgskador. Det kan bero på att vi lämnar löv i ungskogarna till älgen att äta av.

REPLIK. Skillnaden i jakten med älghund är stor mellan norra och södra Sverige. Om vi i syd lägger samman ståndhundar och vildsvinshundar som också driver älg är de snart lika många som vi har älgar. Vi flyttar älgar till grannen som i sin tur flyttar älgen till nästa granne. Det är fullt normalt att hundar förföljer en älg tio kilometer eller mer.

REPLIK. Som medlem i Jägareförbundet förväntar jag mig att ordförande i den länsförening jag tillhör har ett bra omdöme och är kunnig i det ämne som man pratar om. Speciellt innan denne sätter sitt namn och titel under en debattartikel. Då måste det finnas fakta bakom påståenden, inte bara personligt tyckande.