Den första debattartikeln jag skrev om Hedinfallet i Svensk Jakt hösten 2018 fick rubriken Förnedringen som konstart. Artikeln inleddes med orden ”Miljöåklagarens, polisens och tingsrättens märkliga agerande i jaktbrottsmålet i Västmanland väcker många frågor”. Sex och ett halvt år senare, efter ett par böcker och ett stort antal artiklar om fallet, kan jag konstatera att många av dem fortfarande är obesvarade.

REPLIK. Jag har väldigt svårt att förstå att man vill jaga råbockar på våren. Låt viltet vara i fred under den tid en ny generation kommer till.

REPLIK. Att tolka resultaten från undersökningen Forum älg regionalt blir missvisande. Att det skulle motsvara en betydande majoritet av medlemmarnas åsikter vad gäller jakttiderna på älg är att överdriva.

REPLIK. Tjuvjakt är ett ord som beskriver hur en tjuv skulle jaga – olagligt och i hemlighet. Det är alltså inget fel att använda det ordet.

När vi ska använda Lst-Moose i våra älgförvaltningsplaner visar sig grova fel, totalt osannolika och sago-lika siffror som får oss att ställa frågan: Har de haft sagostund på SLU och Naturvårdsverket?

Krig och oroshärdar i vårt lands närhet. Eftersatt försvarsberedskap ska i hast inhämtas och förbättras. Då, just då, kläcker Fortifikationsverket de mest kontraproduktiva planer man kan tänka sig. Planer som kommer att leda till ytterligare avfolkning av under vinterhalvåret redan glest besökta skärgårdar.

Jag reagerar alltid på ordet tjuvjakt. Vad betyder det? Att man jagar en tjuv, eller? Det rätta är väl att benämna ett grovt jaktbrott som olagligt skjutande av djur.

Helt klart har våra viltvårdsområden under lång tid lyckats hålla samman ofta splittrade ägor till en mera användbar jaktmark. Med fördelar för löshundsjakt i första hand inom älgjakten, och även för hjortjakten och för att minimera skador från vildsvin på växande grödor samt möjlighet att hitta områden där skador förekommer.

REPLIK. Det finns absolut ingen anledning att jaga några råbockar om våren. Jag frågar mig var bockarna som ska jagas finns.

REPLIK. De nivåer av acceptabla skador som slås fast i Äbin är enligt min mening ett rimligt mål.

Länsstyrelsen i Norrbotten har återigen kommit med ett anmärkningsvärt lågt förslag gällande tilldelning av antalet björnar i årets licensjakt. Förslaget är att endast 24 björnar ska få fällas hösten 2025. Detta trots att en majoritet med representanter i viltförvaltningsdelegationen från politiska partier, intressen och olika näringar i länet vänder sig mot det.

REPLIK. För att undvika orimliga skador måste viltstammarna anpassas till de faktiska förutsättningarna. Lönsamma näringar är grunden för en levande landsbygd, välfärd och samhällsnytta.

REPLIK. Medlemmarna i Jägareförbundets länsföreningar i norr har i motioner och undersökningar varit tydliga med att de önskar en begränsning av jakttiden på älg.

REPLIK. Självklart ska inte älgen jagas i stark kyla och djup snö. Jägareförbundets ansvariga i Norrlandslänen som tagit dessa kloka beslut har mitt fulla stöd.

De nordliga Jägareförbundens uttalande om att jakttiden på älg ska kortas har inte förankrats på det sätt som påstås.

Dagens älgförvaltning syftar till att skapa en livskraftig älgstam med hög kvalitet. De senaste åren har vi haft en drastisk nedgång av älgstammen och många lokala jaktlag vittnar nu om att gränsen är nådd och att det inte går att skjuta ner stammen mer, skriver fyra socialdemokrater inför partiets stundande kongress.

REPLIK. Kan man förvalta viltstammar utan att ta hänsyn till hur jord- och skogsbruk avgör förutsättningarna för viltet? När Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF, i sin debattartikel lyfter fram nationella mål på skadenivåer på skog som en styrande parameter för älgstammen, undrar jag om markägarsidan är beredd att ta sitt ansvar.

REPLIK. I dagens skogsbruk har älgens naturliga foder ingen plats. Bärris, rönn, asp, sälg och ek är sällsynt och i många fall helt borta. Att skadorna då blir högre på tallungskog är inte särskilt svårt att förstå.

REPLIK. Det moderna skogsbrukets effekter på viltet, vargens påverkan på älgen och inventeringsmetoder som ger märkliga resultat står i fokus när LRF debatterar älg.