Vid Sveriges Vildnads seminarium på Skansen nyligen var det framtidens viltförvaltning som stod i centrum.
Från Naturvårdsverket deltog Carl-Johan Lindström och hans budskap var klart.
– Vi måste få ner älgskadorna, betonade han.

Skogsrådgivare Karl-Magnus Hembjer på Rådgivarna i Sjuhärad på Rådde Gård bjöd i november in intresserade att lyssna och diskutera aktuellt läge i Sjuhäradsbygden.

Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné riktar i en debattartikel skarp kritik mot Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör. Sundqvist replikerar här på kritiken.

Det verkar vara en kraftfull kampanj mot älgen som drivs av skogsindustrins talesmän. Mönstret känns igen.

På senare tid har attackerna på älgen ökat lavinartat. Myndighetspersoner av olika slag bedriver någon slags vendetta mot älgen. Men det är ju knappast älgens fel att det ser ut som det gör i skogen.

Allt oftare påpekas problemen med betesskador av vilt, framför allt av älg. Den enda lösningen på problemet är enligt företrädare för skogsbruket att minska älgstammen. Jag anser att det finns många andra sätt att minska betesskadorna på tall.

I Västerbotten förs diskussioner om att slopa brunstuppehållet i älgjakten.
I en rapport från Jägareförbundet Västerbotten jämförs måluppfyllelsen i älgavskjutningen med Norrbotten som inte har något brunstuppehåll. Där är fyllnadsgraden sämre.

Jägareförbundet tycker det är en dålig idé att på nationell nivå försöka styra över älgstammens storlek.
”En ökad nationell styrning kan äventyra viljan till att samverka”, anser Jägareförbundet i ett uttalande.

Staten kan komma att ta ett centralt grepp om älgförvaltningen. Naturvårdsverket vill nämligen ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort.
Dessutom vill myndigheten granska resultat och måluppfyllnad på länsnivå. Områden som inte når målen ska ”erbjudas stöd”.

Idag har många älglicensområden ingående vatten som grund för sin tilldelning, men redan under nästa jaktår kan vattenarealer tas bort när avskjutningen ska beräknas.
– Det finns extrema exempel där upp till 15 procent vattenareal ingår i underlaget för licens, säger Magnus Nystrand, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Värmland.

Låg kalvvikter har noterats i delar av Sverige, men i Dalarna har älgkalvarna hållit vikten.
– Årets extrema väder har påverkat kalvvikterna högst marginellt, sammanfattar länsstyrelsen i Dalarna.

Betet, lövträden och den nya älgförvaltningen. Det är temat för ett livesänt seminarium under tisdagen, där älgens påverkan på lövskogen ska diskuteras.

Slaktvikterna på älgkalvar minskar dramatiskt i Götaland. Det visar en preliminär sammanställning av fällda älgkalvar under årets jakt.

På måndag börjar älgjakten i södra Sverige. Men alla älgjägare ska inte jaga.
I Köping-Bergs älgskötselområde i Västmanland väljer jägarna att stanna hemma.

Överföringsfel mellan rapporteringssystemet Älgdata och Jägareförbundets Viltdata kan innebära att jaktlag får svårt att rapportera skjutna älgar.
– De som får problem kan höra av sig, så löser vi det från fall till fall, säger Göran Bergqvist, klövviltsansvarig i Svenska Jägareförbundet.

Älgjakten ställs in i delar av Västmanland. Åtgärden är en effekt av en mycket tät vargstam som snabbt har påverkat möjligheterna till jakt.
– Jägarna har tagit sitt ansvar och drar ner avskjutningen. Nu måste också staten ta sitt ansvar och förvalta vargarna, säger Lars Björk, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Västmanland.

För att få kunskap om hur den torra sommaren påverkar nästa års reproduktion tar jägare i Aneby älgskötselområde emot och analyserar livmoder och äggstockar från älgar som skjuts på Småländska höglandet.

Det är inte jakt som leder till fler älgolyckor under hösten. Det är istället älgarnas brunst som gör att fler tjurar passerar vägar, vilket får viltolyckorna att öka under september och oktober.

Skogsstyrelsens småländska projekt Mera tall får nu sin fortsättning i Örebro och Sörmlands län. På fredag startar man med ett seminarium på Ericsbergs slott, Katrineholm.