En älgjägare sköt under söndagen en älgkalv utanför Bollebygd. Älgkalven saknade stora delar av huvudet efter ett misstänkt vargangrepp.

Hösten 2024 fotograferades och observerades den stora tjuren vid flera tillfällen. Under älgjakten var den som bortblåst. I somras hittades skelettet av jättetjuren på en torvmosse öster om Ljungby, på gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län. Hornet är det största som uppmätts i de båda länen.

Efter år av minskande älgstam syns på vissa håll tecken på återhämtning i Stockholms län. Samtidigt varierar utvecklingen kraftigt mellan områdena, och förvaltningen står inför stora utmaningar i ett fragmenterat landskap. Här är Jägareförbundets samlade bild våren 2025.

Ett säteri i södra Stockholm har ansökt om skyddsjakt på flera älgar efter att betesskadorna i området ökat kraftigt under året.

Likt betesskador är viltolyckor ett återkommande argument för att älgstammen kan behöva sänkas. Men det finns andra sätt än ökad avskjutning för att minska viltolyckorna med älg, enligt en forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Älgtjuren sprang förbi en passkytt, fortsatte in på grannmarken och ut på en isbelagd sjö. Där blev den liggande utan att kunna ta sig upp.

Nu finns en karta över var hjort och älg kan hitta föda. Den är framtagen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och visar var klövdjurens viktigaste trädslag finns och hur mycket som är i beteshöjd.

Under tisdagens debatterades de varierade fällavgifterna på älg i riksdagen. Centerpartisten Mikael Larsson krävde svar från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på frågan om han anser att fällavgifterna är för höga och om regeringen avser se över modellen och komma med förslag på ny modell.

En kartläggning av älgars val av livsmiljö kan ge verktyg till förvaltning och potentiellt minska konfliktytor. Det tror i alla fall Wiebke Neumann Sivertsson, docent i viltbiologi.

Den stora älgvandringen fördjupar publikens relation till naturen. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

En älgtjur med ett kamouflagenät i hornen fastande på bild på en viltkamera.

En boende i Kinda kommun i Östergötland har ansökt om skyddsjakt på en älgko med två kalvar eftersom de anses vara svårt stressade och har förstört äppelträd och staket.

Lördagen den 18 oktober drog älgjakten igång i Norra Frosta älgskötselområde, norr om Höör i Skåne. I hela skötselområdet fick endast två vuxna älgar skjutas på avlysningsjakt. Olle Ljungberg fällde den ena. Och det var inte vilken älg som helst, utan en riktig stortjur.

I september sköt Evy en älgtjur i Jämtland. Allt såg normalt ut – tills de slaktade den. Veterinär Jonas Malmsten svarar på frågan om vad den drabbats av.

Här har vi samlat några av veckans nyheter och debattartiklar som publicerats på Svenskjakt.se. Klicka på respektive blålänk för att ta dig vidare till hela texten.

Markägarna styr älgjakten. Såväl de stora skogsbolagen som de mindre privata. Eller åtminstone säger systemet att det ska vara så. Men det finns markägare som menar att de nekas att komma till tals.

Numera finns det en älg i Österrike. Älgtjuren tros ha vandrat in i landet från Polen, via Tjeckien, och den har orsakat stor uppstående i landet,

Silbentumörer, fibrom och CWD. Älgens olika åkommor diskuteras titt som tätt. På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, finns långa listor över sjukdomar som drabbat populationen över tid. Värst för älgen just nu? Det kan vara den senaste upptäckten, anser patologerna. Den drabbar de starkaste individerna – men orsaken är ännu inte klarlagd.

Åsenhöga älgskötselområde i Jönköpings län ställer in höstens älgjakt på grund av vargförekomsten. Älgarna behöver bli fler för att det ska gå att bedriva en meningsfull jakt i vargreviret.