Jämtlands län följer Västerbottens exempel med justering av älgjakttiden i september. För de kommande tre åren innebär det att brunstuppehållet blir kvar, men med möjlighet att jaga älg under tre helger i september.

Med hjälp av en förprogrammerad drönare som utrustats med värmekamera går det att få en bättre koll på antalet älgar i skogen, det skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Contortan är inget fiasko, och älgen är inte en parasit. Den är ett fantastiskt djur och ett värdefull vilt. Den är också ett stort skogsskötselproblem eftersom älgstammar som är större än tillgången på foder ger skador för skogsbruket på mångmiljonbelopp varje år.

Jägareförbundet vill att älgjakten ska ha ett fast startdatum i södra Sverige: 10 oktober.
Det tycker inte Jägareförbundet Värmland är någon bra idé och lämnar nu in ett eget förslag till Naturvårdsverket.

Jägareförbundets förslag till nya jakttider har överlämnats till Naturvårdsverket. För exempelvis älg föreslås jakttiden bli både längre och kortare. Jakttid föreslås på tre nya arter.

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger nu jägarna rådet att hålla utkik efter fler hjortdjur med liknande symtom som älgkon i Arjeplog. Eftersöksjägare uppmanas ta prover på de djur som dödas i trafiken. Men det finns i nuläget ingen plan för den utökande provtagningen och övervakningen.

Envishet och vetgirighet ledde fram till upptäckten av det första CWD-fallet i Sverige.
Elisabeth Lestander, kretsordförande i Arjeplog, hade sina aningar när hon hörde talas om en avmagrad älgko på en sjöis ett par mil utanför Arjeplog. Älgen var dessutom märkt och har haft en sändare på sig. Den sköts på nästan samma plats som där den märktes 2005.

Ett första fall av den dödliga hjortsjukdomen CWD har upptäckts hos en älg i Sverige. Det handlar om en 16 år gammal viltlevande älgko som avlivades eftersom den var mager, gick i cirklar och verkade vara blind.

Sommaren 1969 gick Stig Hällestrand in på Pallins Järnhandel i Åsele för att köpa en älgstudsare, och valet föll på en Husqvarna i kalibern 8×57. Kort därefter gjorde även Sören Edström detsamma med den skillnaden att han köpte en studsare i kalibern 30-06. De bössorna har följt Stig och Sören under alla år sedan dess.

Det blir ingen vårjakt på älg i Västerbotten. Trots att Naturvårdsverket godkänt skyddsjakten väljer Holmen Skog, SCA och Sveaskog att avstå från jakt.
– Svaret kommer för sent och betesskadorna är redan ett faktum, skriver skogsbolagen i en kommentar.

Med en älgstam på ett djur per tusen hektar är äbinresultatet med åtta procent betesskador i Malå i mellersta Lappland en skriftlig bekräftelse på hur illa ställt det är med älgens naturliga vinterföda i norr. Dessutom talar det mesta för att samma situation snart kommer i dagen över riktigt stora områden.

I ett förslag till nya jakttider skriver LRF att jakt på rådjur, dov och kron ska kunna bedrivas även under dygnets mörka timmar. Man vill också att jakt med hund på vildsvin införs under vår och sommar.

Den märkta älgkon var ett mysterium. Var var hon märkt? Varifrån kom hon? Vart var hon på väg? Frågorna var många men har nu fått sina svar.

Det är inte bara i Västerbotten som Holmen skog sätter press på viltvårdsområden att följa avskjutningsreglerna. Även i Hälsingland har viltvårdsområden fått en motion av skogsbolaget. Jägaren Johan Bohlin är mycket kritisk till förslagen i motionen.

Holmen skog i Västerbotten vill att viltvårdsområdena i högre utsträckning arbetar för att nå avskjutningsmålen i älgjakten. Därför har skogsbolaget skrivit en motion.
– En motion som i praktiken innebär att en markägare vill ta ifrån de andra markägarnas inflytande, säger Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent.

Skogsbolagen Holmen och Sveaskog ger inte upp hoppet om att få skyddsjaga 70 älgar i fyra områden i Västerbotten. En överklagan har nu skickats till Naturvårdsverket.

Smålands Turism pris Årets turismföretagare går i år till Skullaryds älgpark och den unge entreprenören Erik Öster. I motiveringen skriver man att han är ett föredöme för unga landsbygdsföretagare.

Debatter om älgen som skogens parasit är inget nytt. Påhoppen poppar upp med åtta–tio års mellanrum, med samma avsändare, Skogsstyrelsen.

Är måluppfyllnad av avskjutning ett bättre styrmedel än spillningsinventeringen inom den adaptiva älgförvaltningen? Det frågade Carl Dahlöf i debattartikeln ”Realistiskt intervall bättre för älgförvaltningen”.