Vem äger jakträtten i fjällen?
Vem äger rätten till marken i fjällen och därmed fjälljakten? Samebyarna eller staten? Det är den stötestenen som nu reds ut i Hovrätten. En kommande dom till samebyns fördel kan få konsekvenser för jägarna. En del befarar höjda jaktkortspriser.
I veckan inleddes det så kallade Girjasmålet vid Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.
Det är Girjas sameby som har stämt staten eftersom man i första hand vill ha ensamrätten till förvaltningen av jakten och fisket på sina marker. Staten hävdar dock att det är markägaren, i det här fallet staten, som förfogar över förvaltningen.
Girjas sameby vill i andra hand ha en form av gemensam förvaltning tillsammans med staten.
Statens advokater ska nu under totalt fem dagar redogöra för varför det är staten och inte samebyn som ska förvalta jakten i det aktuella området. Mycket handlar för staten om att kunna visa på att man varit ägare av marken under mycket lång tid och att samebyn endast har nyttjanderätt av markerna.
En historiebeskrivning
Samebyn hävdar dock urminnes hävd och sedvanerätt, alltså att samebyn nyttjat markerna och hade jakt- och fiskerätt i området innan staten blev ägare till markerna.
Förhandlingen handlar i mångt och mycket om en historiebeskrivning.
– Efter dag två är nu staten framme vid år 1750, konstaterar Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent i Västerbotten.
Han kommer följa förhandlingarna i så stor utsträckning som möjligt. Detta eftersom en dom i målet kan få följdverkningar för jakten i fjällen.
”Det finns en oro bland jägarna”
Hans Geibrink är noga med att påpeka att förhandlingarna och ett kommande domslut endast rör Girjas sameby och inte hela fjällvärlden. Dock finns det bedömare som spekulerar i att en dom till samebyns fördel kan innebära ett prejudikat som lär följas av andra samebyar.
– Det finns en oro bland jägarna, framför allt de jägare som jagar i det här aktuella området. Oron grundar sig nog i att om man får möjlighet att sälja någonting och tjäna mycket pengar på det så är det risk att man väljer det alternativet, säger Hans Geibrink.
Med andra ord är jägare oroliga över betydligt högre priser för fjälljakten om Girjas sameby får rätt i alla rättsliga instanser.
Fakta Girjasmålet
Girjas sameby lämnade in en stämningsansökan 2009 till Gällivare tingsrätt där man yrkade att få ensamrätt över jakten och fisket på sina åretruntmarker.
Den 3 februari 2016 kom domen och den löd så här: ”Tingsrätten förklarar att Girjas sameby i förhållande till staten ensam har rätt till jakt på småvilt och fiske inom Girjas samebys område på Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 och att staten inte får upplåta jakt- och fiskerätt på området samt att Girjas sameby har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt på småvilt och fiske på samebyns område.”
Staten genom Justitiekanslern är av en annan åsikt. Staten ser sig som lagfaren ägare till området och har i egenskap av fastighetsägare jakt- och fiskerätt på området. Staten gjorde gällande i tingsrätten att den samiska befolkningen har en sedvanerättsligt grundad rätt till renskötsel inom det så kallade renskötselområdet. Dessutom anser staten att i renskötselrätten ingår en rätt att jaga och fiska för att tillgodose sina behov samt att renskötselrätten uttömmande reglerats i rennäringslagen.
Staten överklagade domen till Hovrätten. Nu hålls förhandlingarna i Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Förhandlingarna beräknas pågå fram till mitten av december.
Det troliga är att ett domslut i Hovrätten överklagas till Högsta Domstolen eftersom målet anses som principiellt viktigt. Det krävs dock prövningstillstånd hos Högsta Domstolen och ett sådant lämnas om Högsta domstolens dom eller beslut kan ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas, alltså ett så kallat prejudikat.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.