Men det är inte bara tyska privatpersoner som inte gillar licensjakt på varg, det finns även överklagningar inskickade från svenska medborgare. Hittills har förvaltningsrätten avvisat dessa eftersom de som överklagat inte har så kallad talerätt.

20 stycken

Nu ska domstolen ta ställning till en rad överklagningar från olika rovdjursorganisationer. I dagsläget är det 20 överklagningar som ska hanteras av domstolen.

Organisationerna som överklagat är Jaktkritikerna, Naturskyddsföreningen, Nordulv och Rovdjursföreningen. Att det är 20 överklagningar beror på att organisationerna skickat in flera överklagningar eftersom vargjakten ska bedrivas i flera olika län.

Mot löshundsjakt

Löshundsjakten är ingenting att värna, tvärt om är den att förkasta av djurskyddsskäl anser Rovdjursföreningen. Däremot anser föreningen att jakten med lös hund är ett problem för vargen och att hundägarna är för slappa då alla inte använder så kallade vargvästar på sina hundar.

Västar ger skydd?

Rovdjursföreningen skriver att det ”kan konstateras att skyddsväst ger mycket gott skydd”. Notabelt är dock att påståendet går stick i stäv med Viltskadecenters Jens Frank som tvärt om menar att det är oklart om västarna ger hundarna något skydd över huvud taget.

Ur Svenska Rovdjursföreningens överklagan.

Men det är inget som Rovdjursföreningens företrädare tar fasta på. De skriver istället: ”Oviljan att se skyddsväst som ett alternativ till att skjuta ned vargstammen har inte med fakta att göra”.

Jägareförbundet

En stor del av överklagan ägnar även Rovdjursföreningen åt Svenska Jägareförbundet. Bland annat bifogas annonser från förbundet samt tidningsartiklar och där Jägareförbundet för fram sin ståndpunkt – att vargen ska beskattas.

Det uppskattas inte av Rovdjursföreningen – som istället anser att jägarnas bristande acceptans för varg ”inte kan utgöra stöd för licensjakt när motviljan uppmuntras och reproduceras av jägarorganisationerna.”

Till sist bifogar föreningen ett antal dokument med domar från olika instanser och EU-kommissionens vägledning till art- och habitatdirektivet.

18 vargar?

Naturskyddsföreningens lokalorganisationer i Dalarna och Gävleborg motsätter sig även de licensjakt på varg. Här ifrågasätter företrädare för Naturskyddsföreningen att vargstammen har gynnsam bevarandestatus och man vill se ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen.

I Dalarna överklagar Naturskyddsföreningen jakten i reviren Tinäset, åtta vargar, och Almhöjdenreviret på sex vargar. Tillsammans handlar det dock om jakt på totalt 18 vargar (!), när Naturskyddsföreningen Dalarna räknat ihop de båda reviren.

I Gävleborg överklagas licensjakten i reviren Ödmården och Mörtsjön på totalt tio vargar plus Tinäsets åtta vargar.

Genetiskt värdefulla

Nordulv överklagar även de samtliga beslutade licensjakter på varg. Organisationen använder många argument mot licensjakten. Bland annat vill man stoppa den i vissa revir som gränsar mot revir som anses vara genetiskt värdefulla och Nordulv tar även fasta på att vargen är klassad som starkt hotad, enligt Artdatabanken. Nordulv anser vidare att vargen inte kan anses ha uppnått gynnsam bevarandestatus och därför ska den heller inte jagas.

Otillåten jakt

Jaktkritikerna har överklagat licensjakten på varg i Värmlands- och Örebro län. De anser att den svenska vargstammen inte har uppnått gynnsam bevarandestatus och att licensjakten dessutom är otillåten. Detta både enligt svensk rätt och enligt EU:s art- och habitatdirektiv, menar Jaktkritikerna.

Så blir 2023 års licensjakt på varg

Det är nu upp till Förvaltningsrätten i Luleå att hantera överklagningarna skyndsamt. Länsstyrelserna har beslutat om licensjakt på totalt 75 vargar i landet. Licensjakten inleds den 2 januari nästa år om domstolen går på myndigheternas linje.