Jordbruksverkets beslut om att avliva tamgrisar vid utbrottet av ASF utanför Fagersta berodde inte på att de var sjuka, utan var en del av arbetet med att hindra smittan från att spridas.

Restriktionerna som infördes medförde stora konsekvenser för människor och företag inom den smittade zonen. Enligt Jordbruksverket hade det blivit ännu värre om utbrottet skett längre söderut, där det är tätare mellan gårdarna.

Godkända gårdar

Sedan det överraskande utbrottet av ASF 2023 har myndigheten arbetat med att ta fram ett system, för att grisgårdar ska kunna bli så kallat ASF-godkända, och därmed kunna fortsätta sin verksamhet inom en smittad zon. En grundförutsättning är att de godkänts innan ett utbrott sker, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

– Genom ett gemensamt engagemang med bransch, näring och andra myndigheter, har vi nu lagt grunden för ett system som säkerställer att vi kan hålla i gång produktionen vid ett ASF-utbrott bland frilevande vildsvin, även om den smittade zonen skulle ligga i ett gristätt område, säger Johanna Nilsson, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Stängsel runt byggnader

För att bli ASF-godkänd måste anläggningen genomföra ett utökat förebyggande smittskyddsarbete. Det innebär bland annat att gårdarna måste ha stängsel runt samtliga byggnader som hyser grisar och som innehåller foder och strö.

Så här långt är ett 60-tal gårdar ASF-godkända och på Jordbruksverket räknar man med att det ska bli fler.

Första slakteriet

Men det räcker inte med att grisanläggningarna är ASF-godkända. Slakterier som tar emot djur som föds upp inom en smittad zon måste också ha en sådan stämpel.

För att bli godkänt måste slakteriet till exempel ha en plan för hur grisar som kommer från en smittad zon ska hanteras på ett säkert sätt.

Nyligen blev ett slakteri i Kalmar det första i landet att bli ASF-godkänt.