I ett mejl till Nerikes Allehanda svarar Sveaskogs jakt- och klövviltansvarige David Hedlund på en lång rad frågor som tidningen ställt.

Att Sveaskog har mark i så många älgskötselområden gör det enligt Hedlund mycket svårarbetat, och man skulle behöva närvara på många möten för att vara delaktiga i arbetet. Med färre områden blir det enklare att delta i viltförvaltningen.

Ett annat motiv är att avskjutningen varit för låg. De områden som nu finns har inte fokuserat på att nå samhällets mål för vilka viltbetesskador som kan accepteras, resonerar David Hedlund och skriver i mejlet till NA:

”Tvärtom har viltbetesskadorna varit väldigt höga en längre tid. Framför allt på ungskogar av tall, men även på rönn, asp, sälg och ek som har stor betydelse för den biologiska mångfalden”.

Minskat inflytande

Vad gäller kritiken från jägarhåll, som framförts på Svenskjakt.se, bekräftar David Hedlund jägarnas uppfattning att markägare med mindre arealer än Sveaskog, och som väljer att ingå i de nybildade skötselområdena, får minskat inflytande.

Fler skötselområden kritiserar Sveaskogs planer

I stället för styrelser ska man bilda styrgrupper, och vid åsiktsskillnader är det markägaren med störst markinnehav som får störst inflytande. Den tidigare ordningen, där varje markägare/jakträttsinnehavare hade en röst ska alltså inte gälla i de nya skötselområdena.

Förvånande respons

Till NA uppger David Hedlund också att han anser att informationen som gått ut till jägare och markägare har varit bra. Något förvånande, med tanke på den hårda kritik som riktats mot Sveaskog från ett stort antal befintliga skötselområden, säger han också att den största delen av responsen har varit positiv.