Svensk Jakt har tidigare berättat om hur Sveaskog med sitt stora markinnehav helt förändrar strukturen för hur viltstammarna ska förvaltas i Örebro län.

Bland annat har företrädare för befintliga skötselområden i en skrivelse till Sveaskogs dåvarande vd Hannele Arvonen och till länets landshövding Maria Larsson uttryckt den stora oro de känner inför de omvälvande förändringarna av älgförvaltningen som aviserats.

Fler tillkommer

Nu sällar sig fler älgskötselområden i södra Örebro län till kritikerna. I en skrivelse som kan sägas vara ett komplement till den förra och som Svenskjakt.se skrivit om tidigare, ställs flera frågor och uttrycks omfattande kritik mot planerna.

Sveaskog splittrar fungerande älgförvaltning

Brevet är undertecknat av Gustaf Beck-Friis som är ledamot i Skagerhults älgskötselområde, och har tagits fram i samråd med företrädare för skötselområdena Våtsjön–Ölen, Kvistbro, Hidinge samt Tångeråsa. Alltså uttrycks oro och hård kritik från jägare och markägare som representerar många tiotusentals hektar.

– Om Sveaskog fullföljer sina planer kommer det att innebära ett hårt slag mot älgförvaltningen. I exempelvis Skagerhult där jag är verksam handlar det om att Sveaskog drar bort 25.000 hektar. Kvar blir 12.000 hektar som ägs av mindre markägare och det är långt ifrån säkert att länsstyrelsen godkänner ett nytt skötselområde med dessa marker, säger Gustaf Beck-Friis till Svensk Jakt.

Påverkar andra

I skrivelsen till Sveaskog konstaterar jägarna att den kraftiga minskning av klövviltstammarna som bolaget planerar att genomföra i de nybildade skötselområdena, även får återverkningar på de privata markägarnas viltstammar.

Hur ska Sveaskog agera för att informera sina grannar innan planerna sätts i verket, kommer de privata markägarna ha möjlighet att lämna synpunkter, är två frågor som ställs.

Oroar gör också bolagets planer på avlysningsjakt. Kommer det att bli någon slags tävling i att fälla viltet? Gustaf Beck-Friis utvecklar:

– Vi vill genomföra en korrekt avskjutning av älg. För att kunna göra det har vi en lång jakttid. Avlysningsjakt på stora grannmarker kommer förstås att få återverkningar även på vår älgstam.

Eller som det uttrycks i skrivelsen till Sveaskogs ledning:

”En hel del privata markägare och jägare lägger ned mycket tid och pengar på att vårda viltet med en förhoppning att få en rimlig avkastning på dessa insatser. Det är viktigt med avskjutningsregler, som inte ger andra jägare ekonomiska incitament till avskjutning och som inte gynnar en seriös förvaltning av klövviltsstammen. Kommer Sveaskog i fortsättningen att tillämpa så kallad avlysningsjakt som i förlängningen riskerar att leda till att en ansvarsfull viltvård på privata marker, skördas på Sveaskogs marker?”

Vill ha möte

Företrädarna för skötselområdena uttrycker också en önskan om samarbete. Viltet är en tillgång som markägare och jägare förvaltar gemensamt och man påminner om att över hälften av all skogsmark i Sverige är privatägd, och att det ansvarsfulla är att gemensamt slå fast vilken lägsta nivå som är acceptabel i respektive utanför ett vargrevir.

Jägarna vill gärna få till ett möte med nationellt ansvariga på Sveaskog, för att få svar på sina frågor. Man avslutar skrivningen att man ser med stor oro på vilka följderna blir för viltet, markägare och jägare om bolaget genomför sina planer.

”Förvaltningen av bolagets markinnehav och vård av vår gemensamma viltstam är en fråga av nationell betydelse. Vi önskar därför ett sammanträffande med nationellt ansvarig för vilt och jaktfrågor hos Sveaskog för att se hur vi gemensamt kan finna alternativa lösningar på de problem som Sveaskog anser sig ha, för att undvika de följdverkningar som genomförandet av Sveaskogs planer riskerar att få.”