I dag hölls häktningsförhandlingar i den stora jakthärvan i Norrbotten där fem män misstänks för illegal jakt på två björnar och en järv någon gång mellan 1 maj och 17 augusti.
När startade utredningen och vad var upprinnelsen till att de här männen greps?
– Det vill jag inte kommentera. Men utredningen har pågått ett tag, säger Åse Schoultz.
Av datumen att döma som finns angivna i häktningsframställan så handlar det om brott som ska vara begångna allt från 1 maj i år till sista augusti. Det finns dock angivet mer specifika datum: 25 juli och 4 till 5 augusti. Då har troligen två björnar dödats, men det är uppgifter som ännu inte bekräftats av åklagaren.
Utredningen har dock intensifierats under sommaren. I onsdags slog polisen till i en stor samordnad aktion mot alla fem männen, som är bosatta i samhällen i södra och sydvästra delen av Norrbotten.

Vapen i beslag
I samband med gripandena gjordes även husrannsakan och en hel del beslag. Exakt vad polisen tog vill man inte gå ut med, men klart är att mobiltelefoner, jakthjälpmedel och vapen beslagtogs.
– Vi har ett bra bevisläge, säger Åse Schoultz. Vi har dock ännu inte hunnit bearbeta alla beslag som gjordes i samband med tillslaget. Det handlar bland annat om elektronisk utrustning.
Med andra ord kommer polisen nu gå igenom mobiltelefoner och eventuella GPS-pejlar.
Åklagaren vill inte gå in på vad som hittills har hittats i mobiltelefoner och GPS-utrustning.

Vittnen ska höras
Åse Schoultz vill heller inte gå in på om man hittat de dödade björnarna och järven.
– Det finns en hel del vittnen som ska höras, men om vad säger jag inte.
Hon hänvisar också till brottsförebyggande rådets rapport från 2007 ”Illegal jakt på stora rovdjur – konflikt i laglöst land”.
– Det här handlar om mycket svårutredda brott. Det är sådan tystnad och rädsla kring det här och att kliva fram och berätta, säger Åse Schoultz.
Hon menar att det i det här fallet handlar om organiserad brottslighet.
Samtidigt finns kritik mot att bevakningen av faunakriminalitet inte prioriteras. I Norrbotten finns exempelvis ingen polis med ansvar för utredningar av jaktbrott. All utredning i det här fallet sker från Västerbotten som tillsammans med Norrbotten nu är en gemensam polisregion.
Själva brotten som männens misstänks för ska ha skett i skogarna i sydvästra delen av Norrbottens inland.

Samtliga nekar till brott
Samtliga fem misstänkta förnekar brott och motsatte sig också häktning, men Luleå tingsrätt fann skäl att häkta samtliga på sannolika skäl misstänkta för de brott åklagaren angett i sin framställan.
Alla fem misstänkta belades med restriktioner, alltså de får tills vidare inte läsa dagstidningar, se på tv eller lyssna på radio.
Skälen till häktningen är att det finns risk att de misstänkta undanröjer bevis.
Tingsrätten fann också att det fanns risk för fortsatt brottslighet, dock gällde inte det den man som är misstänkt enbart för jakthäleri.

Nya uppgifter i fallet
Åklagaren lade fram nya uppgifter i samband med häktningsförhandlingarna.
Det handlar om den jägare som är misstänkt för medhjälp till grovt jaktbrott och anstiftan till jaktbrott.
– De nya uppgifterna är graverande för min klient, det är saker han borde ha känt till, säger jägarens advokat Jonas Westerlund.
Han menar dock att uppgifterna inte går att bevisa och den misstänkte förnekar brott.
– Min klient berättade under förhandlingen sin version av vad som har hänt. Han förnekar brott och har inte hjälpt till eller anstiftat något brott. Han har berättat sin version och säger att de nya uppgifterna inte stämmer och jag har ännu inte sett någon bevisning från åklagarens sida. Min klients uppgifter är trovärdiga, säger Jonas Westerlund.
Som vidare säger att hans klient är oförstående till varför han sitter frihetsberövad.

Lyckta dörrar
En stor del av häktningsförhandlingarna skedde bakom lyckta dörrar. Media på plats fick ingen insyn i detaljerna runt åklagarens skäl att vilja häkta männen.
Advokat Lennart Wiklund företräder den 72-årige mannen som är misstänkt för medhjälp till grovt jaktbrott.
– Jag tycker de skäl som presenterats inte är tillräckligt starka. Sedan tycker jag att han inte borde häktas även av andra skäl: det rör sig om ålder och hälsa, säger Lennart Wiklund.
Tingsrätten ansåg dock att en häktning är proportionerlig.

Mer tid för utredning?
Åtal i målet ska vara väckt senast den 16 september klockan 11.00. Förmodligen kommer åklagaren begära mer tid, med tanke på den omfattande utredningen.
Den 62-årige man, som haft koppling till länsstyrelsen via olika förtroendeuppdrag, och som även deltagit i forskningsprojekt rörande rovdjur, misstänks för grovt jaktbrott någon gång under tiden 1 maj 2016 till och med den 17 augusti 2016 samt grovt jakthäleri någon gång under perioden 5 augusti–31 augusti. Den punkten lades till senare, och fanns inte med från början som skäl för anhållan. Med andra ord har polis gjort fynd eller fått fram uppgifter i förhör som gjort att åklagaren lagt till den brottsrubriceringen i häktningsframställan.

Viss koppling
Det grova jaktbrottet som mannen misstänks för har inte en direkt koppling till de andra brotten som skett 25 juli och 4 till 5 augusti. Bara ”till viss del” som åklagaren uttrycker det.
Åklagaren Åse Schoultz säger också att han inte misstänks för att ha använt sig av information som han haft tillgång till via länsstyrelsen i de brott han är häktad för.
Åse Schoultz tog dock bort häktningsskälet: risk för fortsatt brottslighet. Däremot kvarstod häktningsskälet risk för undanröjande av bevis.
– Han förnekar brott och bestrider åklagarens yrkanden, säger mannens advokat Lisa Länta.
Efter häktningsförhandlingarna kommer nu det intensiva utredningsarbetet att fortsätta.
– Vi kommer gå igenom beslagen och höra vittnen, säger Åse Schoultz och fortsätter:
– Jag utesluter inte att fler kommer att gripas och det handlar om en stor utredning.