På Statens veterinärmedicinska anstalt, som tidigare i höst efterlyste både rapporter och prover på älgar med hudsår, har man fått stort gensvar från jägarna.

– Vi har fått många rapporter och prover och några hela älgar från Uppsala län, från Kalmar, Blekinge, Kronoberg och från flera andra sydsvenska län. Man kan säga att tjurarna med såriga ryggar förekommer i hela södra Sverige, säger Caroline Bröjer som är veterinär på SVA.

Samma slutsats drar jaktvårdskonsulent Elias Turesson som jobbat med frågan allt sedan de första såriga tjurarna visade sig 2011.

Elias Turesson.

– Just det året hade vi väldigt många observationer. Jag tror inte det är lika många i år, men helt klart är det en ökning jämfört med i fjol. Den senaste veckan har jag hört om ett antal fall i Skåne, säger Elias Turesson.

I dålig kondition

En jägare som varit i närkontakt med en så kallad hudsårtjur är Jan-Axel Olsson som jobbar med älgförvaltningen i Göinge jaktvårdskrets. På bilderna här ovan kan ni se tjuren som han nyligen avlivade med stöd av 40b.

– I det fallet rådde det ingen tvekan. Tjuren låg ner när jag kom och gick bara undan en kort bit innan den lade sig ner igen. Så den var i väldigt dålig kondition, säger Jan-Axel Olsson.

Han kan berätta om fler liknande tjurar i trakten. En 14-taggare i Lönsbodatrakten som tappat hornen på grund av angreppet samt ytterligare en stor tjur strax utanför Glimåkra.

Jan-Axel Olsson. Foto: Jan Henricson

– Jag pratade med statsveterinär Torsten Mörner som sa att om angreppet är stort brukar tjuren duka under förr eller senare, men han hade också exempel på där det läkt ut. Det kan man ju ha som en tumregel, även om det kan vara svårt att veta om man gör rätt, säger Jan-Axel Olsson.

Älglusflugor i början

Att det är fler fall i år än i fjol står alltså klart. Men på SVA är man ändå lite försiktig med att säga att det är en dramatisk ökning.

– Vi vet inte vilken effekt vår uppmaning till jägarna att rapportera och skicka in prover har haft. Att vi har lyckats få ut budskapet kan förstås påverka antalet som vi får kännedom om, säger Caroline Bröjer.

Någon anledning att ändra den förhärskande teorin om vad som drabbar älgarna har inte framkommit. Enligt Bröjer handlar det initialt om älglusflugor som skär hål i huden och dricker blod i kombination med ett varmt och fuktigt klimat.

Tjurar med stora horn har möjlighet att klia sig långt bak på ryggen, varigenom sår och infektioner uppstår i olika grad. Flugor lägger ägg som utvecklas till larver, och tjurarna fortsätter klia sig och hudsåret blir större och infektionen värre.

– Vissa tjurar ser förfärliga ut med stora variga och infekterade sår. Andra har inte drabbats lika illa, säger Caroline Bröjer.

Inga generella råd

Jägaren som står på passet när en angripen tjur kommer har ett svårt övervägande att göra, särskilt om vuxentilldelningen är fylld eller jakttiden över. Ska älgen avlivas med stöd av paragraf 40b, eller ska man tro och hoppas att såren läker?

Varken Caroline Bröjer eller Elias Turesson vill utfärda några generella råd till jägarna hur de ska agera. En tumregel kan vara att tjurar med stora infekterade angrepp har svårt att klara sig, medan de med mindre hudskador kan överleva.

Elias Turesson berättar om ett fall där jägarna försökte skjuta en angripen tjur. Vid första försöket gick tjuren undan 2,5 kilometer innan det blev ståndskall. Vid det andra drog den en halvmil.

– Skjuter man en sådan älg kan man naturligtvis inte åberopa 40b, säger Elias Turesson.

Ola Wälimaa.

I en artikel i Svensk Jakt och på svenskjakt.se har Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa tidigare utvecklat ett resonemang om hur paragraf 40b i jaktförordningen kan tillämpas.

– Och det är inget som skiljer sig från det i det här fallet. Om det är jakttid och djur finns kvar på tilldelningen är det inget problem, annars kan 40b tillämpas på jägarens initiativ, säger Ola Wälimaa.

Jägaren ska emellertid kunna motivera varför han eller hon sköt.

– Naturligtvis är det svårt att veta om det är befogat eller inte. Samtidigt ska man komma ihåg att en felbedömning inte behöver vara straffbar, säger Ola Wälimaa.

Tjurar i bästa åldern

En annan vanlig fråga är om köttet från en angripen tjur är tjänligt som människoföda. Inte heller där finns några entydiga svar.

– Vi har undersökt älgar som varit i god kondition med stora sår på ryggen men där det inte funnits några spår av angreppet under huden. Köttet har alltså varit helt okej att äta. Men vi har också fått in älgar som varit avmagrade, haft bölder och varit i sådant skick att de absolut inte ska användas, säger Caroline Bröjer.

Elias Turesson lägger till ytterligare en aspekt.

– Det här drabbar tjurar som är i sin bästa ålder, och som verkligen borde vara kvar i stammen. Om flera sådana tjurar som kommit in i brunståldern slås ut inom ett begränsat område kan det påverka älgstammens utveckling.