Publicerad 1 augusti 2019 - 13:54

Den skogshare som hittades utanför Boden i Norrbottern hade dött av harpest, konstaterar SVA i ett utlåtande på torsdagen. Foto: Bobo Löfgren.

Större utbrott av harpest

Förra gången ett större utbrott av harpest förekom i Sverige var 2015. Nu är det av allt att döma dags igen. SVA får in många rapporter om döda harar och har konstaterat harpest från Norrbotten i norr till Västra Götaland i söder. I Hälsingland har flera människor insjuknat.

2015 var de hårdast drabbade områdena Västerbottens och Norrbottens kustland. Harpest rapporterades också förekomma i Finland.

I år har SVA fått in många rapporter om döda harar i Norrbotten, och idag fick jägaren Bobo Löfgren besked om att en skogshare som han påträffat strax utanför Boden hade dött av harpest.

– Vi har också fått in harar som dött av harpest från Dalarna, Värmland och Västra Götaland, säger veterinär Erik Ågren på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Harpest har också brutit ut i Gävleborgs län där 18 människor smittats, varav 17 i trakterna av Ljusdal, skriver Region Gävleborg i ett pressmeddelande. Utöver det finns ett flertal fall med misstänkt harpest. Många av de smittade har vistats i närheten av vatten, vid Ljusnan och sjön Nor.

 

Ruttnar snabbt

På SVA vill man gärna ha in rapporter om döda harar, och man är synnerligen intresserad av att få in döda harar för undersökning. Problemet vid den här årstiden är att förruttningen går så snabbt att hararna inte kan provtas i sökandet efter dödsorsaken.

Den som hittar en död hare ombeds rapportera det till SVA på onlinetjänsten rapporteravilt.sva.se som innehåller ett formulär som är smidigt att fylla i.

– Vi tar sedan kontakt i de fall vi anser att det är meningsfullt att få in den döda haren för undersökning. Då ger vi också instruktioner om hur djuret ska hanteras, och skickar emballage för transporten tillbaka till oss, säger Erik Ågren.

Man kan inte se på en hare att den dött av harpest. Sjukdomsförloppet är så snabbt att den bara ligger död, utan synlig påverkan.

 

Långt söderut

På SVA vill man ha in rapporter och fallvilt från hela landet. För några år sedan dog ett stort antal harar längre söderut i landet. Rapporter om hardöd i Småland kommer också i år. En parasit, koccidier, kan vara orsaken, men Erik Ågren utesluter inte att harpest förekommer också där.

Veterinär Erik Ågren, SVA. Foto: Göran Ekeberg

– Eftersom vi konstaterat harpest i trakterna av Göteborg i Västra Götaland kan sjukdomen mycket väl dyka upp längre söderut också, säger han.

Harpest förekommer inte bara hos skogshare utan också hos fälthare, även om det är möjligt att fältharen är mer resistent mot sjukdomen.

– Längre söderut i Europa, i Ungern och Tyskland, finns det harar med en kronisk variant av harpest. Det är möjligt att den varianten också finns bland svenska fältharar, säger Erik Ågren.

 

God handhygien

Den som hittar och ska ta omhand en död hare ska iaktta försiktighet. Erik Ågren rekommenderar god handhygien, att använda handskar av engångstyp när haren hanteras och att tvätta händerna noga efter att en påse trätts kring det döda djuret.

Människor smittas vanligen genom myggbett. Enligt Folkhälsomyndigheten är inkubationstiden två till tio dygn innan insjuknande med hög feber, huvudvärk och illamående.

– Man kan säga att det är influensaliknande besvär. Det kan också uppstå en böld, en infektion, vid myggbettet. Människor ska naturligtvis om de blir så sjuka söka läkare, säger Erik Ågren.

I områden där harpest konstaterats uppmärksammas läkarna på att sjukdomen finns och i de flesta fall ställs rätt diagnos. Harpest hos människa behandlas med antibiotika.

 

Harpest

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos - en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Sjukdomen förekommer i stora delar av landet.

Människor kan bland annat smittas via bett av mygga eller insekt, vid kontakt med smittat djur och när man dricker smittat vatten.

Inkubationstiden är kort, två till tio dygn, och människan kan drabbas av hög feber, huvudvärk och illamående.

Källa: SVA och Folkhälsomyndigheten

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram