Sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade 1986 har Ulf Frykman, provtagare och mättekniker på företaget Calluna i Gävle, mätt cirka 30 000 prover för cesium 137 i viltkött.

Han har tidigare varnat för att bequerelhalterna åter kommer att skjuta i höjden när vildsvinen sprider sig i de områden som drabbades hårdast av det radioaktiva nedfallet till följd av kärnkraftsolyckan. Favoritfödan som vildsvinen bökar fram, som underjordiska svampar och rötter, innehåller nämligen höga halter av cesium.

Resultat från mätta vildsvin fällda i Tärnsjö. Foto: Olle Olsson

Tio gånger över gränsvärdet

Och mätningar gjorda under hösten på vildsvin fällda i uppländska Tärnsjö visar att han kan ha rätt. Mätningar har hittills gjorts på sju vildsvin. Fem av vildsvinen hade halter över de 1 500 bequerel per kilo, Bq/kg, som Livsmedelsverket satt som gränsvärde. Den högsta noteringen kom från ett vildsvin som fälldes i juli 2016. I köttet från vildsvinet mättes 15 900 bequerel per kilo, Bq/kg, alltså mer än tio gånger högre än det gränsvärde som rekommenderas av Livsmedelsverket.

– Och det var i Tärnsjö, som inte alls är lika hårt drabbat av det radioaktiva nedfallet som till exempel Gävle. Risken är att vi ser den dubbla mängden bequerel i vildsvin som fälls i det hårdast drabbade områdena, säger Ulf Frykman.

Kartan visar kilobequerel per kvadratmeter efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Det mest mörklila området motsvarar mer än 120 kilobequerel per kvadratmeter. Gul färg motsvarar 10–20 kilobequerel per kvadratmeter. Karta: Statens strålskyddsinstitut

Livsmedelsverket rekommenderar att man inte ska få i sig mer än totalt 75.000 bequerel via livsmedel på ett år. Samtidigt rekommenderas att livsmedel med halter över 10.000 Bq/kg inte ska ätas alls.

Skicka in vildsvinskött

Ulf Frykman.

Ulf Frykman uppmanar jägare som jagar vildsvin i områden som drabbades av det radioaktiva nedfallet att skicka in vildsvinskött för cesiummätningar.

– Då vet man om köttet är kontaminerat eller inte och får sedan ta ställning till om man ska äta det eller inte. Jag rekommenderar att man först gör en cesiummätning och sedan trikintestar köttet innan man stoppar det i frysen, säger Ulf Frykman.

Efterlyser krafttag

Om problemet med höga cesiumhalter i vildsvinskött är utbrett kan det få ödesdigra konsekvenser även för den fortsatta vildsvinsförvaltningen.

– Om det visar sig att man måste gräva ner en massa vildsvinskött tror jag att färre vildsvin kommer att skjutas. Och om vildsvinsstammen får växa ohejdat kommer det bli kaos. Inte minst för lantbruket och trafikanterna, menar Ulf Frykman.

Han efterlyser nu krafttag från bland andra staten, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska Jägareförbundet.

– De måste börja upplysa om att det här kan bli ett allvarligt problem. Det kan bli som att börja om från 1986, varnar Ulf Frykman.

Livsmedelsverkets råd:

• Livsmedel som innehåller upp till 300 Bq/kg kan ätas i normal omfattning.

• Livsmedel som innehåller 300–1.500 Bq/kg bör inte ätas oftare än någon gång i veckan.

• Livsmedel med högre halter bör inte ätas mer än några gånger per år.

• Livsmedel med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls.

De mäter cesium i viltkött

Enligt Livsmedelsverket finns det två företag i landet som mäter cesium i viltkött: Calluna samt Radonova.

Företagens hemsidesadresser med kontaktuppgifter är www.calluna.se samt radonova.se