I år fanns goda förutsättningar för samtidig, och därmed gemensam jakt, på vargar i gränsreviren Ulvåa, Juvberget och Kockohonka. Myndigheter i Sverige och Norge tog tidigt nödvändiga beslut, där hänsyn även togs till att vargar inte känner av landsgränser.

Vargjakten i tre gränsrevir bekräftas av minister

Oavsett var vargarna befinner sig i reviren ska de enligt besluten skjutas och räknas av från en kvot som fördelas mellan länderna.

Domstolsprocesser

Men i vanlig ordning har domstolsprocesserna påverkat både förberedelser och möjlighet till jakt.

I Sverige ansåg Förvaltningsrätten i Luleå att länsstyrelsen i Värmland gett tillstånd till jakt i Norge, på ett annat lands territorium – och stoppade därför jakten.

Länsstyrelsen i Värmland överklagade, Kammarrätten i Sundsvall gjorde en ny och helt annan bedömning och skickade frågan tillbaka till förvaltningsrätten, med det tydliga budskapet att ge klartecken för jakt.

Syrlig ton

Det beskedet kom den 29 december.

Klart för vargjakt i gränsreviren – på svenska sidan

Motvilligt och lätt syrligt förklarar förvaltningsrätten i domen att länsstyrelsens beslut om licensjakt på varg i gränsreviren uppfyller alla aktuella krav.

”Förvaltningsrätten anser alltjämt att det framstår som märkligt att en svensk länsstyrelse beslutar om att upplösa ett helt gränsrevir som endast till hälften räknas till Sverige. Detta blir än tydligare när norsk domstol beslutat att inhibera jakten av de aktuella vargarna i gränsreviren på den norska sidan. Kammarrätten har dock inte ansett att det förstnämnda utgör ett skäl att upphäva beslutet och att man inte kan dela upp vargarna som norska respektive svenska. Med detta som utgångspunkt och då jakten endast får bedrivas på svenskt territorium under ordnade former bedömer förvaltningsrätten att föreningarnas synpunkter ovan inte kan läggas till grund för att beslutet är felaktigt”, skriver förvaltningsrätten i domen.

Jubel och raseri

Tre dagar före jaktstarten verkar alla juridiska frågor vara lösta på svensk sida.

Värre är det i Norge, där Oslo tingsrätt under onsdagen tillfälligt stoppade jakten i gränsreviren för att pröva om jakten kan anses lagenlig.

Vargjakt i gränsrevir stoppad på norska sidan

En process som kan bli både långvarig och osäker, och som definitivt innebär att jakten på norsk sida inte kan starta den 1 januari som planerat.

De överklagande organisationerna i Norge jublar, men jägare och drabbade lantbrukare rasar över tingsrättens beslut.

– Vi tycker att det är bedrövligt för betesnäringens skull och de som lever med vargar rakt i hälarna, säger Erling Aas-Eng, rovviltsansvarig i Norges bondelag i en kommentar till Verdens Gang.

Ministern ingriper

Kraftig kritik har också framförts av Norges Jeger- og Fiskerforbund, som i direkta kontakter med ansvarig minister pekat på den negativa effekten av tingsrättens beslut.

Den samlade kritiken har fått klimat- och miljöminister Espen Barth Eide (AP) att gripa in.

Espen Barth-Eide. Foto: Stortinget

– Staten kommer att begära att tingsrätten håller muntlig förhandling snabbt, så vi får ett avgörande så snabbt som möjligt, säger Espen Barth Eide i ett pressmeddelande.

I ett förtydligande från klimat- och miljödepartementet pekar statssekreteraren Aleksander Ören Heen (SP) på att besluten har stöd i Stortinget, och att det är utifrån detta som regeringen beslutat att tre flockar ska avlivas i den norska vargzonen.

Aktiv miljöpartist

Samtidigt som tingsrättens beslut väcker en het debatt har tingsrättsdomarens egna åsikter blivit föremål för granskning.

Tidningen Nationen berättar att Atle Torvund, domaren som tillfälligt stoppat jakten, är aktiv i Miljöpartiet de Gröna. Torvund var listad som kandidat i kommunvalet 2019 och har tidigare varit ordförande i den lokala partiavdelningen.

Det norska Miljöpartiet vill ha livskraftiga rovdjursbestånd i Norge, och har bland annat som mål 8 till 10 helnorska revir med föryngring.

Förvåning och ilska

Uppgiften om domarens egna politiska åsikter och engagemang har väckt förvåning och ilska.

Hanne Alstrup Velure, ledare för Utmarkskommunernas förbund, USS, menar att det var oklokt av Torvund att vara domare i det här fallet.

– Hela domstolsväsendet är ganska litet i Norge. Alla känner alla, och vet var människor står i olika frågor. I rovdjursfall vet vi att det finns starka politiska åsikter och stora konflikter, och då blir det extra krävande om man är öppen med sina politiska preferenser, säger Hanne Alstrup Velure.

Personliga åsikter

Det är viktigt att ett samhälle kan lita på att domaren bara tittar på lagen i målet, och inte påverkas av egna personliga åsikter, säger Hanne Alstrup Velure i intervjun, och är också kritisk till att beslutet fattades den 23 december, men blev offentligt först den 28 december.

Domaren har via sms svarat på anklagelserna.

”Det har gått några år sedan jag var i ett politiskt parti. Övriga förfrågningar i frågan ska ställas till tingsrätten, inte direkt till mig”, skriver Atle Torvund.