För några dagar sedan arrangerade länsstyrelsen i Västerbotten informationsmöten där samtliga upplåtelsejaktlag och fjällsamebyar, som jagar på statens mark ovan odlingsgränsen, var inbjudna.

Länsstyrelsen ville informera om beslutet att utöka antalet upplåtna dagar från 16 till 22. Ett beslut som överklagats av fjällsamebyarna. Länsstyrelsen ville även informera vad beslutet innebär i övrigt, rådande rättsläge samt diskutera praktiska frågor, bland annat hur jaktlagen ska samsas och säkerhetsaspekten eftersom flera jaktlag kan komma att jaga på samma område samtidigt.

Vägrade delta

Samtliga fjällsamebyar meddelade dock via Svenska samernas riksförbund, SSR, att de inte skulle delta på mötena. SSR har skickat ett brev till länsstyrelsen och förklarat att samebyarna inte kommer delta i några möten så länge överklagan inte är avgjord av regeringen. Vidare skriver samebyarna:

”Att samebyarna valt att överklaga beslutet har sin grund i att den samiska jakträtten inte kan underordnas statens, det vill säga upplåtelsejakt kan inte anses ha företräde framför samebyns jakträtt. Upplåtelsejakten utgör ingen egen jakträtt utan innebär att hen jagar på annans jakträtt, i det här fallet den samiska rätten. Inte heller staten har någon egen självständig jakträtt.”

Samebyarna anser att beslutet om fler jaktdagar kommer att inskränka på samebymedlemmarnas egen jakt och få konsekvenser för renskötseln. Samebyarna menar att fler jaktdagar innebär fler dagar av ökad mänsklig aktivitet med jagande hundar.

Jagar på samma mark

Det finns tre former för älgjakt ovan odlingsgränsen: samebyjakt (jakträtt enligt rennäringslagen) privat jakt på privat mark (jakträtt enligt jaktlagen) samt så kallad ortsbojakt där boende på orten kan få jaga älg på mark som länsstyrelsen upplåter enligt paragraf 32 i rennäringslagen.

Det här sammantaget innebär att samebyar och så kallade ortsbojaktlag kan komma att jaga på samma område, det i sig är inget nytt, så har det fungerat ett antal år. Totalt äger staten 1,2 miljoner hektar mark ovan odlingsgränsen i Västerbotten. 400.000 hektar är privat mark. Det finns 142 ortsbojaktlag med totalt cirka 1.200 jägare.

Lars Dahlberg, vilthandläggare länsstyrelsen Västerbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Enligt Lars Dahlberg, viltförvaltare på länsstyrelsen i Västerbotten så innebär systemet med dubbelregistrering (privata markägare och samebyar som har jakträtt på samma mark) och upplåtelse av älgjakt till ortsbor att man måste kommunicera med varandra.

– Det innebär högre förväntningar på samråd mellan berörda parter för att hitta lösningar och samverkan. Länsstyrelsen kommer genomföra en särskild uppföljning av beslutet om utökad jakttid efter de tre första åren med avseende på eventuella störningar på renskötseln, måluppfyllnad i älgförvaltningen, jaktsamverkan mellan ortsbor och samebyar, säger Lars Dahlberg.

Regeringen kan upphäva beslut

Han berättar att länsstyrelsen utgår från att beslutet om fler jaktdagar gäller till dess att regeringen säger något annat. Han uppger också att regeringen avser komma med besked i ärendet innan jaktstart.

Lars Dahlberg berättar att det inte finns några formella krav på att jaktlagen ska samordna eller samråda runt älgjakten och att ingen av parterna har, ur myndighetetens perspektiv, företräde framför den andra.