Sedan tidigare finns fler olika sätt att förmå viltet att välja säkra viltpassager vid vägar och järnvägar.
Ett nytt system, som främst används i landsvägstrafiken, har satts i bruk och kommer i höst att utvärderas.

Detektorer upptäcker vilt

Trafikverket kallar det ”faunapassage i plan” och det går ut på att en sträcka på cirka 30 meter lämnas utan viltstängsel för att djuren ska kunna passera där på ett säkrare sätt.
Vid dessa övergångar finns detektorer installerade, som utgörs av värmekameror och rörliga kameror, och när de upptäcker ett djur så tänds en varningsskylt som varnar förbipasserande bilister. Detektionsytan är omkring 15 meter djup från vägkant.
Varningsskylten sitter på ett avstånd som gör att förare ska kunna sänka farten i god tid innan de kommer till faunapassagen.
– Det här är inte något nytt system utan används sedan tidigare av andra länder och är väl beprövat. Men i Sverige är det i sin linda, säger Mattias Olsson, expert på faunapassager vid EnviroPlanning.

”Betydligt säkrare”

På väg 108 vid Sjödiken, en mycket viltolycksdrabbad sträcka, har systemet använts sedan 2019 och där har olyckorna minskat betydligt.
– Faunapassagen tillsammans med viltstängsel har gjort att denna viltolycksdrabbade sträcka har blivit betydligt säkrare. ”Faunapassage i plan” passar särskilt bra till just sådana här vägar, säger Mattias Olsson.

En skiss på hur faunapassagen ska fungera. En öppen del i viltstängslet tillåter viltet att passera. Området övervakas av kameror och värmekameror. Foto: EnviroPlanning

Flyttbar passage

Många av de satsningar på faunapassager som görs har gjorts på motorvägar, men denna typ av övergång är speciellt framtaget för att passa landsvägar som 1+1-vägar.
– Det är lättare att arbeta mer dynamiskt med denna typ av faunapassage. Den är bland annat flyttbar om det skulle visa sig att passagen har placerats fel. Dessutom är den betydligt billigare att bygga jämfört med en faunabro eller ekodukt. Cirka 2–3 miljoner kronor kostar det att få denna typ av lösning på plats, säger Mattias Olsson.

• Finns det någon risk att djuren vandrar i väg efter vägbanan och hamnar innanför viltstängslet?
– Det kan de göra, men de går oftast tillbaka samma väg. Vid Sjödiken passerade ca 720 klövdjur genom faunapassagen under ett år. 19 av dessa vandrade fel men gick tillbaka. Det gäller att bygga bort betesytor inom faunapassagen, om det är möjligt. Vid denna plats lade vi ut sand som täckte betesytan, säger Mattias.

Hjälper till

Vid viltrika Koberg anläggs just nu två nya ”faunapassager i plan” och de har försetts med kontrastlinjer på båda sidor av passagen som hjälper djuren att hitta rätt och att inte vandra in mellan viltstängslen.

En älg använder faunapassagen vid Haraldsmåla. Foto: EnviroPlanning

”Tilläggsskylt kan behövas”

– Detta är inget vattentätt system, och det bygger på att vi trafikanter är vaksamma och reagerar när varningsskylten tänds. 80 procent av gångerna som djuren passerar så gör de det utan risk, alltså när det inte finns fordon vid faunapassagen. De sista 20 procenten måste vi som bilförare hantera och öka uppmärksamheten och anpassa farten.  Jag tycker att en tilläggsskylt med rekommenderad hastighet skulle sättas upp vid alla dessa faunapassager. Det skulle minska olycksrisken än mer, säger Mattias Olsson.

Marcus Nyberg