Rättviks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna anser att ändringarna i jaktförordningens paragraf 28 är otillräckliga och vill ha en återgång till den lagstiftning som gällde fram till och med sista december 1987 då björn, varg, järv eller lo som kom in på en gård eller trädgård fick dödas.
Köping-Hallstahammars jaktvårdskrets och Jägareförbundet Västmanland vill inte att rovdjuren ska tillåtas ödelägga de viltstammar som jägarna byggt upp och kräver en kraftfull kursändring i rovdjurspolitiken.

Jägareförbundet Gävleborg vill att förbundets rovdjurspolicy med tillhörande handlingsplaner ska göras mera kända i organisationen och att åtgärder vidtas för att tackla problemet med de nivåer och koncentrationer av varg, som nu vida överstiger handlingsplanens mål.
Äppelbo jaktvårdskrets vill lyfta fram problematiken med det för högt satta nationella målet för lo och vill ha en lodjursstam som lever i balans med näringstillgången.
Rättviks jaktvårdskrets vill ha en skyndsam översyn av förbundets rovdjurspolicy och gällande handlingsplaner för rovdjur. Björn-, lo- och vargstammarnas utveckling i Mellansverige under senare år gör det nödvändigt, skriver kretsen.
Säffle jaktvårdskrets vill som grund för en ny, reviderad rovdjurspolicy 2008 genomföra en enkätundersökning bland Jägareförbundets medlemmar för att bland annat utreda acceptansen för vargetablering.

Jägareförbundet Skåne vill att Naturvårdsverket ska lägga ut aktuell information om rovdjursförekomst på Internet. Naturvårdsverket har en kodad sida med information om rovdjursobservationer och angrepp på tamdjur Rovdjursforum och det bör därför vara lätt att överföra aktuell information till en sida som allmänheten har tillgång till, skriver skåningarna.

Rättviks jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet tar upp frågan om EU:s lagstiftning ger Naturvårdsverket rätt att kräva särskilt loidentitetsnummer för rätt att delta i jakt på lodjur. Vad gäller för utländska jägare, undrar kretsen?

Råneå jaktvårdskrets vill ha längre jakttid på björn och undrar varför björnjakten i Norrbotten måste avslutas den 30 september medan den i resten av landet får pågå till den 15 oktober. Råneå jaktvårdskrets vill också återinföra åteljakten på björn som innebär en både lugnare och säkrare jakt med bättre möjligheter till urval.
Rättviks jaktvårdskrets vill införa vårjakt på björn. Vårjakten kan inriktas på så kallade bybjörnar och problembjörnar och kan vara ett verksamt medel eftersom björnavskjutningen behöver ökas, skriver kretsen.

Junsele och Härjedalens jaktvårdskretsar motionerar om jakt på årsungar av björn. Med en så pass stark björnstam som vi har i dag i Sverige finns ingen anledning att behandla björnen på annat vis än exempelvis älg eller rådjur, heter det bland annat i motiveringen.
Hedemora jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet ska verka för att återfå rovdjursförvaltningen i det allmänna uppdraget. Det skulle bland annat innebära att förbundet återfick huvudansvaret för inventeringsarbetet.

Karlstad, Hammarö och Hagfors jaktvårdskretsar ifrågasätter varför älgen vårt ojämförligast viktigaste jaktvilt hamnat på undantag. Motionärerna pekar på att älgstammen hotas från många håll: skogsbruket, de stora rovdjuren, jägarna själva och nu också hjortlusflugan. Man efterlyser ett mera kraftfullt agerande i frågor som rör älgen och älgjakten, inte bara i Värmland utan också hos Jägareförbundet centralt.
Om älgens stora betydelse motionerar också Äppelbo jaktvårdskrets som vill att Jägareförbundet i samarbete med någon lämplig turistorganisation tar fram fakta om vilket värde den svenska älgen har förutom som jaktbyte och analyserar vilken påverkan en stark vargstam kan ha för de företag som satsar på älgturism. Har vi råd att bygga upp stora stammar av varg på bekostnad av varumärket Älgen, undrar motionären?
Bernt Karlsson

Stadgefrågorna än en gång
Frågan om generalsekreteraren hade stöd i stadgarna för sitt beslut att omorganisera Jägareförbundets verksamhet till samverkansområden tas upp i två motioner som båda utmynnar i förslag till ändring av stadgarna.

Det handlar om paragraf 12, momenten 6, 7 och 8.
Säffle jaktvårdskrets vill slopa momenten 7 och 8 som handlar om att förbundsstyrelsen kan organisera verksamheten i geografiska regioner respektive tillsättningen av regionråd. Jägareförbundet Värmland har antagit motionen men vill dessutom göra en total översyn av stadgarna.
Jägareförbundet Norrbotten vill också utmönstra momenten 7 och 8 men dessutom ändra ordalydelsen i moment 6 så att förbundsstyrelsen måste hänskjuta organisationsförändringar och frågor av större ekonomisk karaktär till årsstämman. Enligt nuvarande lydelse är det bara frågor av särskild betydelse som behöver ta den vägen.
Förbundsstyrelsen bifaller motionerna i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att förbereda en ändring av paragraf 12 momenten 7 och 8 till årsstämman 2008. Däremot avslår man förslagen om en total stadgeöversyn och ändringen av moment 6.
Förbundsstyrelsen yrkar avslag på en motion från Skara jaktvårdskrets som antagits av Jägareförbundet Skaraborg. Motionären vill att länsjaktvårdsföreningarna ska få utse ett ombud och en suppleant för varje påbörjat 2 000-tal medlemmar och inte som nu en för varje påbörjat 4 000-tal. Det handlar om en ändring av paragraf 10 moment 2.
Härjedalens jaktvårdskrets vill införa familjemedlemskap för familjer med ungdomar under 18 år. Förbundsstyrelsen bifaller motionen i så motto att man ska utreda möjligheten att slopa medlemsavgiften för ungdomar under 18 år.
Rättviks jaktvårdskrets vill att pengarna i viltvårdsfonden ska användas som det från början var tänkt och inte delas ut till icke-jaktrelaterade organisationer.
Bernt Karlsson

Bly, morkullor och vildsvin
Rättviks jaktvårdskrets är årsstämmans flitigaste motionär med sex motioner. I en av dem vill jaktvårdskretsen återinföra försommarjakten på morkulla.

Motionären pekar på att EU-länderna Ungern och Österrike har vårjakt på morkulla och att forskning visat att jakten på intet sätt äventyrar populationen.
Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen och även förbundsstyrelsen tillstyrker.
Råneå jaktvårdskrets vill återinföra allmän jakttid på korp. Dessutom vill kretsen ha samma jakttid på grågås som på kanadagås och tidigare jaktstart på båda arterna.
Sölvesborgs jaktvårdskrets föreslår att alla vildsvin ska vara fredade från 1 februari till 1 augusti. Större delen av suggorna skulle då åtföljas av sina kultingar när jakten startar och risken för felskjutningar skulle minska radikalt, motiverar kretsen.
Linköpings jaktvårdskrets konstaterar att det inte finns några fullgoda alternativ till bly i jaktammunition och vill att Jägareförbundet ska försöka påverka regeringen i frågan. Älvkarleby Västlands jaktvårdskrets vill göra undantag för minkjakt när det gäller bestämmelsen att blyhagel inte får användas vid jakt i våtmarker och på öppet vatten.
Vilhelmina jaktvårdskrets vill att det ska vara tillåtet att använda fast belysning vid åteljakt på räv.
Bernt Karlsson

Motioner i korthet
Några motioner till årsstämman i Visby har fokus på utbildningsfrågorna. Jägareförbundet Uppsala län vill exempelvis utreda möjligheterna att bilda en jakt- och viltvårdshögskola på Öster Malma.

Burträsk jaktvårdskrets vill att jägarexamensprovet oma
rbetas i sin helhet medan Nora jaktvårdskrets vill införa ämnet ekologi i den svenska skolan. Förbundsstyrelsen är med på noterna och bifaller motionerna.

Västerviks södra jaktvårdskrets vill decentralisera Naturvårdsverket så att besluten tas närmare de geografiska områden där de ska verka.

Tärna jaktvårdskrets vill däremot flytta de jaktfrågor som i dag hanteras av Jordbruksverket till Naturvårdsverket.

Salaortens jaktvårdskrets vill att kravet på att medföra statligt jaktkort och vapenlicenser vid jakt bör slopas. Legitimation bör räcka, menar kretsen.

Karlskoga/Degerfors jaktvårdskrets vill ha en ökad satsning på eftersöksarbetet av trafikskadat vilt.

Herrljunga jaktvårdskrets föreslår en skärpning av paragraf 17 i jaktförordningen, så att en hund som för ändamålet är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen.

Jägareförbundet Uppsala län vill ha bättre hundetik. Motionären vänder sig mot det nya sättet att jaga rådjur med skarpsprungna allroundhundar.

Jägareförbundet Stockholms län vill att det inom Jägareförbundet ska finnas en allmän policy när det gäller yttranden i vapenfrågor och att denna policy ska förankras inom hela fältorganisationen och länsföreningarna.
Bernt Karlsson