Strax före jul 2023 fanns, enligt uppgifter till Svensk Jakt, en plan på landsbygdsdepartementet att entlediga Runesson från uppdraget som Renmarkskommitténs ordförande.

På departementet var man inte nöjd med Runessons arbete.

Så här skriver Eric M Runesson från en privat mejladress till landsbygdsdepartementets statssekreterare Dan Ericsson (KD):

”Allt nog – mitt intryck är att det saknas förtroende för mitt sätt att leda utredningen och att regeringen ogillar vad jag och sekretariatet har kommit fram till i sak. Det finns anledning att befara att vad vi kommer fram till i det fortsatta arbetet kommer att möta ett liknande sentiment. Mot den bakgrunden vill jag i närtid ha besked om hur du och regeringen ser på ordförandefrågan.”

Tog ställning

Det som framför allt fick landsbygdsdepartementet att reagera var Runessons uttalanden i media om att i eventuella domstolsprocesser mellan staten och andra samebyar så skulle samebyarna ha goda chanser till framgång.

Eric M Runesson skriver i mejlet till statssekreterare Dan Ericsson: ”… du hade kritiska synpunkter på att jag hänfört mig till innehållet i en statlig utredning på fråga från journalist om vissa samebyars utsikter att få framgång med en förestående Girjastalan.”

Slätar över

Dan Ericsson svarade i ett mejl att Runesson nog övertolkat deras samtal och att det är ”…business as usual” som gäller. Han avslutar med att skriva:

”Vill också säga att jag har stor respekt för ditt och sekretariatets omfattande arbete.”

Några dagar efter att Runesson skickat sitt mejl till landsbygdsdepartementet blev han intervjuad i Dagens Nyheter där han säger att det handlar om relationen mellan juridik och politik. Runesson säger i DN-intervjun:

– Men jag kan ju inte som justitieråd, som jag också är, sitta och föreslå grundlagsstridiga kompromisser för att tillfredsställa vissa politiska önskemål om vad vi ska komma fram till i sak.

Politik och juridik

John Widegren (M).

John Widegren (M), en av parlamentarikerna i Renmarkskommittén, har varit kritisk till den juridiska tyngden i kommittén.

I samband med att kommitténs delbetänkande skickades till regeringen den 31 augusti 2023 uttalade sig Widegren för Svensk Jakt:

– Jag kan ha förtroende för Runesson. Han är både skicklig och kompetent, men han har låst fast sig för mycket och det har blivit för hög grad av juridik i stället för politik. Det här är faktiskt en parlamentariskt tillsatt kommitté där politiken ska väga tungt. Det kanske inte skulle ha lagts fram något delbetänkande eftersom det är så stor oenighet i kommittén.

I den reservation som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lämnade in i samband med delbetänkandet varnar de för en ”juridifiering” och en förskjutning av den demokratiska makten från politiken till juridiken. De tre partierna ville inte heller att delbetänkandet skulle gå ut på remiss.

Så här skriver Runesson i mejlet till statssekreteraren Dan Ericsson på landsbygdsdepartementet:

”Jag har uppfattat att delbetänkandet inte läggs ut på remiss, att du håller mig ansvarig för att jag inte skapat en bredare politisk majoritet.”

Eric M Runessons uttalanden i Dagens Nyheter förbättrade inte relationen mellan honom och landsbygdsdepartementet.

Samtidigt var Tidöpartierna inte överens om att skicka ut delbetänkandet på remiss. 

På remiss

Liberalerna, med riksdagsledamoten Jakob Olofsgård i spetsen, ville dock att delbetänkandet skulle ut på remiss. Olofsgård är en av de nio parlamentarikerna i kommittén. Liberalerna reserverade sig heller inte – som de övriga Tidöpartierna – mot kommitténs delbetänkande som lades fram 31 augusti 2023.

Efter ett kommittémöte i mitten av december 2023 lämnades nämligen frågan om att skicka ut betänkandet på remiss obesvarad, vilket fick Olofsgård att reagera och till DN kommentera:

– Vi och utredningen hamnar i limbo. De säger bara nej, men ger inte något alternativ.

Olofsgård fick till sist igenom sitt krav på att delbetänkandet skulle ut på remiss. I början av januari i år skickades betänkandet till 119 remissinstanser, vilka har fram till den 10 juni på sig att tycka till om innehållet.

Komples utredning

Jakob Olofsgård (L). Foto Anna Hållams

– Det är värdefullt att få in remissinstansernas åsikter kring delbetänkandet. Det är demokratiskt inkluderande. Det fanns en tydlig majoritet i kommittén för att skicka ut den på remiss, säger Jakob Olofsgård (L) till Svensk Jakt.

Han berättar att han tyckte det tog för lång tid att få ut den på remiss och att han därför tryckte på för att den skulle gå ut i tid.

Jakob Olofsgård menar att det handlar om en stor och komplex utredning och att politiken måste komma fram till en lösning. Annars finns risk för fler domstolsprocesser, likt Girjasmålet.

– Därför är det nog en tuff utmaning att vara ordförande för Renmarkskommittén.

M, KD och SD riktade i sitt särskilda yttrande indirekt kritik mot ordförande Eric M Runesson och varande för en förskjutning av den demokratiska makten från politiken till juridiken.

Var det Liberalerna som räddade kvar Eric M Runesson som ordförande för kommittén?

–  Han har en majoritet av parlamentarikerna. En tydlig majoritet är för det arbetet. Det sekretariatet skriver och tar fram måste det finnas en majoritet för bland parlamentarikerna, säger Jakob Olofsgård.

Eric M Runesson säger till Svensk Jakt att han inte har så mycket mer att tillföra i frågan än det som skrevs i Dagens Nyheter i december.

– Jag fortsätter jobba på.

Känner du att du har regeringens och landsbygdsdepartementets förtroende?

– Ja, det gör jag.

Han vill inte gå in på vad som föranledde att han fick fortsätta som ordförande.

Eric M Runesson vill dock framhålla att sekretariatet gör ett bra arbete och att det är ett omfattande material att ta sig igenom.

– Vi har goda förutsättningar att gå i mål och lägga fram ett slutbetänkande i juni 2025, säger Eric M Runesson.