måndag 19 november

Publicerad 11 november 2016 - 05:41

Debatt
Foto: Foto i Lycksele Djurpark: Lars Nilsson

Arkivfoto: Lars Nilsson

Debatt: ”Ovetenskapliga motiv bakom Projekt Varg”

Det främsta argumentet som används av de som vill att vi ska ha frilevande varg är att vi genom att återintroducera varg hjälper till med att rädda en utrotningshotad djurart. Men vargen är mycket långt ifrån att hotas av utrotning.

I Projekts Vargs målsättning att rädda vargen ligger dock ett allvarligt och felaktigt påstående inbyggt. Vargen utgör nämligen ingen egen djurart. Vargen ingår i arten Canis lupus där såväl tamhundar som vildhundar också ingår.

Varför är det då så viktigt att veta att vargen inte utgör en egen djurart?

För att komma vidare i det resonemanget måste man veta vad som menas med begreppet djurart.

Genom att sammanföra alla sorter av djur som kan para sig med varandra och få fertil avkomma till en grupp (art), blir det bland annat lättare att sia om och även påverka den framtida utvecklingen av djuren inom arten.

Det finns förvisso djur som inte går att sammanföra till en art med denna enkla definition (exempelvis där individerna är tvåkönade eller kan byta kön). Men för vargar och hundar råder inga sådana svårigheter, så vi kan följa ovan förenklade definition av begreppet art för dem.

 

Utvecklas olika

Hur kan då utvecklingen av djuren, individerna och populationerna i arten Canis lupus tänkas bli i framtiden? Det beror helt och hållet på två faktorer, de arvsanlag (gener) djuren har efter sina föräldrar och den miljö (det habitat) den vistas i.

Exempel på arvsanlagens och miljöns påverkan är:

I nordligaste Ryssland är levnadsförhållandena sådana att endast de starkaste individerna överlever och lämnar sina gener vidare i populationerna. Hybrider, inavlade grupper och andra svaga individer slås obarmhärtigt ut av Moder Natur.

Detta har medfört att de nordryska vargarna kan uppnå vikter på uppåt 80 kilo.

I Italien är klimatet mildare och bytesdjuren mindre. Inte sällan hittar vargarna mat på soptippar. Vargarna där uppnår sällan vikter över 40 kilo.

 

Vanligt med hybrider

I närheten av bebyggda områden förkommer icke sällan korsningar mellan varg och hund. Sådana hybrider har konstaterats i Norge, Finland, Ryssland, de baltiska staterna och hela vägen söderut till Svarta Havet och Medelhavet. Detta faktum påverkar på sikt såväl utseende som egenskaper hos individerna i populationerna. Hybrider blir av lättförståeliga skäl normalt inte lika kraftiga och lika duktiga jägare som äkta vargar.

I randområden mellan olika habitat förkommer sedan mellanting i utseende och egenskaper hos populationerna.

Med ovanstående fakta kan vi då återgå till ifrågasättandet av påståendet att vargen är en utrotningshotad art.

 

Stor avelsbas

Vargen utgör ingen egen art. Av arten Canis lupus finns på jorden cirka 200 000 vargar och några hundra miljoner hundar. Arten har således en oerhört stor avelsbas, så påståendet att den är utrotningshotad är inte sant.

Det habitat som den svenska landsbygden utgör är inte lik det, som rasrena vargar från norra Ryssland formats i.

Den svenska landsbygden har förändrats så mycket de senaste hundra åren (bebyggda uppodlade jordbruksmarker, öppna landskap, mycket tamdjur, än så länge viltrika skogar med gott om lättjagade byten), att man kan förvänta sig att svagämnen, hybrider och inavlade vargar till en början kommer att klara sig ganska bra och sprida sina gener vidare i populationen.

Det naturliga urvalet har satts ur spel och på sikt skapas en ny vargras i Sverige. Var det meningen med projektet? I så fall borde man i ärlighetens namn ändra målsättningen med Projekt Varg för att inte lura den svenska opinionen.

Projekt Varg kan inte motiveras med hänvisning till EU:s art- och habitatdirektiv.

 

Ett väntande scoop

Slutligen ett par fenomen, som jag inte kan upphöra att förvåna mig över.

Varför har inga större tidningar och tv ingående granskat Projekt Varg? Uppenbarligen har inga av dessa opinionsbildare någonsin insett att dagens vargpolitik är baserat på felaktiga fakta och ovetenskapliga påståenden.

Det borde vara läge för ett scoop, som alla seriösa undersökande journalister drömmer om. Dessutom tycker man att det borde vara en plikt för media att förse såväl allmänheten som politikerna med alla fakta i ett infekterat politiskt ämne.

Varför är alla journalister så rädda att ta i frågan? Och varför är alla forskare så rädda att tala om sanningen för sin arbetsgivare? Är de alla rädda för att inte vara politiskt korrekta eller vill de inte bita den hand som föder dem? Om så är fallet tycker jag det vittnar om avsaknad av integritet och yrkesheder.

 

Ett känt mönster

Vargpolitiken innehåller samma mönster som sagan om Kejsarens nya kläder. Alla applåderar och säger sig se något, som visar sig inte vara sant eller som inte finns, av rädsla för att inte vara politiskt korrekta. Hur kan det ske i dagens upplysta Sverige. Snacka om den stora blåsningen av det svenska folket.

Nästa fråga, som jag förvånat mig mycket över: Varför har aldrig en miljökonsekvensutredning gjorts för Projekt Varg?

De flesta negativa konsekvenser av projektet hade med en sådan utredning kommit fram på ett tidigt stadium. En sådan utredning ska ju enligt miljöbalken vara gjord innan man sjösätter ett miljöpåverkande projekt.

Var man rädd att projektet skulle stoppas, om politikerna fick reda på hur illa det var förberett?

Tycker miljödepartementet och Naturvårdsverket att de står över lagen, när de själva driver projekt?

Åke Edlund

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:debatt@svenskjakt.seTänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

    Senaste från Annonstorget

    Mest läst

      Delta i debatten

      Delta i debatten

      Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

      Samtidigt på JaktPlay

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Senaste från Annonstorget