Till årets älgjakt reviderades älgförvaltningsplaner i Gävleborgs län, däribland den till förvaltningsområdet Norra Hälsingland. Den nationella beräkningsmodellen Lst-Moose pekade på att området hade en vinterstam på 4,8 älgar per 1 000 hektar – vilket bland andra Holmen skogs representant Henrik Björkman, tillika ordförande i älgförvaltningsgruppen, till en början inte gick med på.

Förvaltningsplanen som lämnats in hade sin grund i en vinterstam på 5,3 älgar. Något som länsstyrelsen slog ner på.

– Älgförvaltningsgruppens motivering var att man hade samrått i frågan och gemensamt kommit överens med de ingående skötselområdena att det fanns en rimlighet i det underlaget. Länsstyrelsen valde då att lyfta just det faktum att den nationella beräkningsmodellen ska användas, att det är den bästa tillgängliga kunskapen vi har och att det är den ståndpunkt som vi delar med Naturvårdsverket, berättar vilthandläggare Emma Forsgren.

Enade parter

Efter samråd mellan de olika parterna beslutades om den lägre siffran och ett avskjutningsmål på 1,7 älgar per 1 000 hektar för att bibehålla stammen på den nuvarande nivån.

När så länsstyrelsen begärde in reviderade planer från älgskötselområdena dröjde gensvaret.

Enligt Thomas Duveblad, Jägareförbundets representant i älgförvaltningsgruppen, är förklaringen att älgförvaltningsgruppen hade haft svårt att komma överens med vissa skötselområden.

Enligt Duveblad var det speciellt svårt att få till någon reviderad, det vill säga sänkt plan för vissa områden, där Holmens representant i älgförvaltningsgruppen – tillika företrädare för älgskötselområdet – inte kunde komma överens med sig själv om en sänkning.

– Den dialogen förmådde inte skogsbolagen att driva. Det är som så, att de sitter på flera stolar. Om man heter Henrik Björkman är man Holmens representant på markägarsidan och älgförvaltningsgruppens ordförande. Men han företräder också de större älgskötselområdena, säger Thomas Duveblad.

– Då måste han kräva av sig själv att sänka sina avskjutningsmål, men han har andra mål än att sänka avskjutningen. Så nej, det förmådde han inte att göra,

Justerade planer

Fem dagar innan älgjaktspremiären i september anlände så skötselplanerna till länsstyrelsen – utan något sänkt avskjutningsmål.

Emma Forsgren.

– Vi hade flera skötselplaner som lämnades in ganska sent, cirka en vecka innan jakten skulle börja i september. Det innebar att vi på länsstyrelsen beslutade att se över skötselplanerna för att de skulle stämma överens med förvaltningsplanens avskjutningsmål, säger Emma Forsgren.

Skötselplanerna stämde alltså inte överens med förvaltningsplanen?

– Nej precis. Älgförvaltningsplanen var beslutad till 1,7 älgar per 1 000 hektar i avskjutning och den totala sammanställningen för alla ingående skötselplaner, om de hade beslutats rakt av som de var inlämnade, hade gett en avskjutning på 2,2 älgar. Det gav en ganska kraftig differens med 0,6 älgar per 1 000 hektar, en ungefär 30-procentig skillnad. Därför valde länsstyrelsen att sänka en del av dem.

Därefter startade jakten. Samtliga parter var enligt länsstyrelsen överens om att förvaltningsplanens avskjutningsmål på 1,7 älgar per 1 000 hektar var styrande, och att skötselplanerna skulle anpassas för att träffa målet.

Men sedan hände något.

Fler älgar

På Jaktrapport.se, storskogsbolagens hemsida för aktuell avskjutning och rapportering, började siffrorna ändras för flera områden inom Norra Hälsinglands älgförvaltningsområde.

Från den ena dagen till den andra fanns plötsligt fler älgar att skjuta, vilket syns tydligast i Ortsjöns älgskötselområde – där Henrik Björkman, Holmens skogs representant i älgförvaltningsgruppen, även representerar älgskötselområdet.

Thomas Duveblad.

– Där har han uppenbart ändrat nu, så avskjutningsmålet i dag verkar vara 2,3 älgar. Man har även skjutit över det målet, så man ligger sex procent över avskjutningsmålet i Jaktrapport – som redan innan överskjutningen är satt över förvaltningsplanen. Man har helt enkelt börjat komma ganska långt ifrån planmålet, säger Thomas Duveblad, några dagar efter älgjaktsveckan i oktober.

Fortsatt ökning

Enligt Emma Forsgren på länsstyrelsen finns det en möjlighet för skötselområdena att justera sina avskjutningar – mellan varandra. Om ett område ökar, måste ett annat minska eftersom förvaltningsmålet om 1,7 älgar per 1 000 hektar är styrande.

Någon minskning kan inte ses hos något skötselområde, oavsett företrädare, som är synligt på Jaktrapport.se.

Till exempel är länsstyrelsens beslutade avskjutningsmål för Ortsjöns älgskötselområde 1,9 älgar per 1 000 hektar. I mitten av oktober har avskjutningsmålet på Jaktrapport.se justerats uppåt flera gånger.

Ytterligare ökning

På eftermiddagen fredagen den 20 oktober var det dags igen. Inom flera älgskötselområden fanns plötsligt fler älgar kvar att skjuta. Inom Ortsjön ökade antalet kvarvarande älgar: kor från 2 till 9 och kalvarna från 1 till 26.

Avskjutningsmålet har i skrivande stund höjts till 2,6. Trots ökningen har det genomförts en överskjutning på inte mindre än 16 tjurar. Alltså 16 tjurar fler än det redan höjda avskjutningsmålet på Jaktrapport.se

Måndagen den 23 oktober har totalt har 104 älgkalvar, 67 hondjur och 60 handjur fällts inom skötselområdet. En summa av totalt 231 älgar, vilket kan jämföras med länsstyrelsens beslutade mål: att skjuta totalt 167 älgar.

Ändå finns det fler älgar kvar att skjuta – och fler områden med höjt avskjutningsmål, enligt Jaktrapport.se.

Vikande älgstam

Några exakta effekter av att flera skötselområden fått ett ökat avskjutningsmål är svåra att dra, menar Emma Forsgren – men svarar ändå tydligt på frågan om inte älgstammen bör minska om förvaltningsplanens mål är att bibehålla stammen på nuvarande nivå inom förvaltningsområdet:

– Det är väl rimligt att säga det, om den planerade avskjutningen överskrids finns en risk att älgstammen fortsätter att vika.

Förvirring

Tilltaget har lett till förvirring bland jägarna. Dels har två olika avskjutningsmål kommunicerats, dels har antalet älgar ökat med tiden.

Utöver detta har Holmen skogs representant, enligt Thomas Duveblad, i mejl till skötselområdena uppmanat dem att fortsätta skjuta älgar – även om tilldelningen fyllts.

– Där vill han få ner älgstammen radikalt för att möta betesskadorna. Där sänkte länsstyrelsen drastiskt avskjutningsmålen, och han har väl inte riktigt kunna acceptera det. Därför uppmanar han jaktlagen att skjuta över mer. Sen lägger han på extra älgar i avskjutningsmålen, säger Thomas Duveblad när han pratar om Ortsjöns älgskötselområde.

Så det finns en uppmaning om att skjuta mer än planen säger?

– Ja, det finns det. I det här fallet är det till honom själv, men han har också skickat en uppmaning till de andra älgskötselområdena att egentligen frångå årets beslutade skötselplaner.

Rörigt

Att följa sifferdribblandet fram och tillbaka är inte en självklarhet – inte ens för länsstyrelsen eller Thomas Duveblad, som själv sitter med i älgförvaltningsgruppen.

– Det jag strävar efter är att vi ska nå upp till de mål som Naturvårdsverket och länsstyrelsens satt upp – och det förvaltningssystem som vi egentligen har. För vi ser nu att man obstruerar mot det.

Slutsatsen som han drar är att det kommer att fortsätta att skjutas i skogen och att älgstammen även fortsatt minskar i området. Detta bland annat på grund av jägarnas rädsla att förlora sin jakt.

– Då hotar man i stället med att säga upp arrendena om man inte når målen eller avviker från villkoren, säger Thomas Duveblad.

Svensk Jakt har utan framgång sökt Henrik Björkman och pressavdelningen på Holmen skog för kommentarer.