Publicerad 17 juni 2022 - 12:36

Markägarsidan i Västerbotten vägrar acceptera SLU:s forskning. Fortsatt minskning av älgstammen är därför, enligt dem, den enda vägen att lösa problem med betesskador. Foto: Lars Nilsson och Lars-Henrik Andersson

Nya förvaltningsplaner – markägarna kräver sänkt älgstam

Premium

Trots tydliga signaler från länsstyrelsen i Västerbotten fortsätter markägarsidan att kräva sänkt älgstam i stora delar av länet. Markägarna hävdar dessutom att Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket och länsstyrelsen har fel i sina beräkningar av älgstammen och dess påverkan avseende betesskador.

Länsstyrelsen pekade med hela handen under vårens process med nya älgförvaltningsplaner. Man förklarade att målet att sänka älgstammen för att minska betesskadorna nu var uppfyllt i stora delar av Västerbotten. Dessutom har SLU och Naturvårdsverket nyligen presenterat en studie som visar att betesskadorna inte påverkas av storleken på älgstammen.

I en intervju i SVT förklarade Urban Johansson, Naturvårdsverket, hur myndigheten själva ser på rapporten.

– Det är en vetenskaplig studie som bygger på fakta. Resultatet är odiskutabelt, sa Urban Johansson till SVT.

Naturvårdsverket: Svårt att nå mål för skogen genom att reglera älgstammen

Mera tall

Att minska älgstammen har därför, enligt Naturvårdsverket, marginell eller ingen effekt på betesskadorna.

Det behövs helt andra grepp, som mera tall i skogen, men också löv och lav i olika former som mat för älg och annat vilt.

Markägarrepresentanterna i Västerbottens viltförvaltningsdelegationer tror inte på rapporten. Tvärtom menar man att älgstammen måste sänkas ytterligare från en nivå som snart inte kan anses som jaktbar.

 

Vill sänka mer

När nya treåriga förvaltningsplaner nyligen fastställdes krävde markägarsidan i den sydvästra och mellersta älgförvaltningsgruppen åtgärder och nivåer som gick emot länsstyrelsen och jägarsidans förslag.

Markägarsidan hävdade dessutom att älgstammen är högre än de nivåer som SLU presenterat. För att nå tidigare satta mål innebär uppräkningen av älgstammen en fortsatt hög avskjutning i mellersta förvaltningsområdet. I sydvästra förvaltningsgruppen vill markägarna dessutom sänka älgstammen ytterligare.

Så blev också beslutet.

 

Protesterar

Svenska Jägareförbundets representanter i både mellersta och sydvästra älgförvaltningsgruppen valde att reservera sig mot markägarnas förslag, med stöd av länsstyrelsens rekommendationer och SLU:s studie.

Även samernas representant i sydväst ställde sig bakom reservationen, men inte representanten från Jägarnas riksförbund.

Trots reservationerna godkände länsstyrelsen båda älgförvaltningsplanerna, som i praktiken går emot länsstyrelsens egna rekommendationer.

– Det är djupt beklagligt att länsstyrelsen godkänner en uppskrivning av älgstammens storlek från markägarsidan, trots att halva gruppen reserverat sig med stöd av länsstyrelsens egna underlag och rekommendationer, säger Jerry Sjögren, Jägareförbundets representant i mellersta älgförvaltningsgruppen.

 

Minskad avskjutning

I den norra delen av länet är man mera överens. Där anses älgstammen ha nått en nivå som kan accepteras av markägarsidan. Den nya treårsplanen ska balansera älgstammen på dagens läge.

– Arbetet har gått bra, vi utgick från det antal älgar som fällts, och minskade den siffran till en avskjutning som vi hoppas innebär en stabilisering av stammen, säger Magnus Bidner, Jägareförbundets representant i nordvästra älgförvaltningsgruppen.

 

Adaptiv förvaltning

I de två förvaltningsområden som ligger längs kusten finns fortsatt planer på att sänka älgstammen, men med en bättre adaptiv förvaltning för att undvika allt för stora lokala minskningar.

Vårens process har lämnat spår.

– Jag upplever att det finns en stor uppgivenhet bland medlemmar och våra representanter inom förvaltningen. Vi har slutit upp på målen, långsiktigt och seriöst, men när vi når målen spelar det ingen roll, säger William Sidenbom, klövviltsansvarig jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Västerbotten.

 

Ingen dialog

Calle Franklin.

Calle Franklin, ordförande i Jägareförbundet Västerbotten, vill se en bättre dialog mellan markägare och jägare.

– Markägarsidan behandlar oss kallsinnigt, vi har alltid stött näsan i väggen utan att det finns en vilja till gott samarbete. Efter tio år i det nya förvaltningssystemet kan jag konstatera att det inte blev någon skillnad, säger Calle Franklin.

 

• Ska jägarna medverka till att sänka stammen ytterligare?

– På något sätt sitter ändå makten i jägarens finger. Vi har försökt att respektera de mål vi gemensamt satt, men vi blir hela tiden överkörda. Det är tydligt i år att markägarna i mellersta och sydvästra förvaltningsområdet inte respekterar vare sig våra eller länsstyrelsens åsikter, säger Calle Franklin.

Han liknar situationen vid ett skyttegravskrig, men känner ett starkt stöd från Jägareförbundets medlemmar.

– Jakt är en fritidssysselsättning, men vi jägare tar också ett stort ansvar för viltet. Om markägarna sköter skogen, så ska vi sköta viltvården, säger Calle Franklin.

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram