Publicerad 15 april 2019 - 13:37

Naturvårdsverket väljer att behålla dagens omräkningsfaktor för varg, som är tio, i väntan på en utredning om att istället övergå att räkna individer med hjälp av dna-insamling. Foto: Olle Olsson

Naturvårdsverket vill skrota omräkningsfaktorn för varg

Naturvårdsverket vill skrota systemet med omräkningsfaktor för att beräkna vargpopulationens storlek. Istället vill myndigheten byta till en metodik som baseras på insamling av dna och uppgifter om döda vargar. Men först vill man verifiera metoden och fram till dess gäller dagens omräkningsfaktor. Jägareförbundet applåderar beslutet.

Naturvårdsverket beställde 2014 en ny modell för att beräkna antalet vargar, modellen har nu utvärderats och i det arbetet har bland annat en internationell forskargrupp gett sin syn på hur de vill inventera varg. De vill räkna enskilda vargindivider istället för att använda sig av en omräkningsfaktor.

 

Utvärderat tre metoder

Totalt har Naturvårdsverket utvärderat tre olika metoder för att beräkna omräkningsfaktorn mellan antalet vargföryngringar och antalet vargindivider. Som en effekt av detta arbete riktar Naturvårdsverket nu in sig på att utvärdera en ny inventeringsmetodik för att kunna beräkna antalet vargindivider utan omvägen via en omräkningsfaktor. Därmed är Naturvårdsverket inne på samma spår som den internationella forskargruppen.

– Genom att gå över till att inventera varg genom en utvidgad insamling av DNA skulle vi kunna beräkna vargpopulationens storlek direkt, utan att gå omvägen via en omräkningsfaktor. Men innan det kan bli aktuellt måste vi verifiera att metoden fungerar, se till att förvaltande myndigheter får de resultat de behöver för att genomföra sina uppdrag samt göra en ekonomisk analys, säger Jens Andersson, handläggare på Viltanalysenheten.

 

Antalet föryngringar

För att beräkna den skandinaviska vargpopulationen används idag en omräkningsfaktor som utgår från antalet föryngringar funna vid inventering. Naturvårdsverket har gett två forskagrupper i uppdrag att beräkna omräkningsfaktorns värde genom alternativa metoder. Dessa tre metoder med tillhörande omräkningsfaktorer har därefter utvärderats av en oberoende expertpanel.

Expertpanelen slår fast att användandet av en omräkningsfaktor medför brister, bland annat eftersom faktorn varierar med hur vargpopulationens sammansättning varierar i tid och rum. Panelen rekommenderar därför Naturvårdsverket att byta till en inventeringsmetodik som baseras på insamling av dna och uppgifter om döda vargar, för att beräkna populationens storlek.

 

Naturvårdsverket riktar nu in sig på att utvärdera en ny inventeringsmetodik för att kunna beräkna antalet vargindivider utan omvägen via en omräkningsfaktor. Foto: Martin Källberg

 

Fortsätter använda faktorn tio

Under tiden som Naturvårdsverket undersöker möjligheten att använda denna metod rekommenderar expertpanelen att Naturvårdsverket fortsätter att använda nuvarande omräkningsfaktor som är 10 vargindivider per föryngring.

– Vi uppdaterar ständigt kunskapsläget och utvecklar nya inventeringsmetoder vid behov. Det ligger i linje med Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning där ett av målen är att bygga viltförvaltningen på kvalitetssäkrad kunskap, säger Andreas Zetterberg, chef på Viltanalysenheten.

 

”Klokt beslut”

Jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen tycker Naturvårdsverkets beslut är bra.

– Efter att vi hade läst den ursprungliga rapporten från forskargruppen så kom vi till samma slutsats som Naturvårdsverket, nämligen att det fanns inget i den rapporten som talade för att man skulle ändra omräkningsfaktorn som sådan, men att man ska överväga om man inte ska gå över till att räkna antalet vargar genom återkommande DNA-inventeringar istället. Då slipper man omräkningsfaktorn som annars riskerar bli ett slagträ i debatten, säger Gunnar Glöersen.

 

Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent, tycker att Naturvårdsverkets beslut är bra. Foto: Olle Olsson

Han säger att under inventeringssäsongen 2017/2018, då dna samlades in, hittades en stor andel av vargarna.

– Jägarna tycke det var intressant. Man fick kunskap om vilken individ just jag, som insamlare hittat. DNA-insamling ökar tror jag tilltron till systemet. Ju fler som känner delaktighet, desto bättre. Det här var ett klokt beslut av Naturvårdsverket, slutar Gunnar Glöersen.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Mest läst

      Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

      Vi testar – på riktigt!
      Svensk Jakts tester kan du lita på
      Opinion
      Här förs debatten i Jägarsverige
      Drömjakt
      Här finns någonstans att jaga
      Här kan du annonsera vapen
      Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
      Premium
      För dig som loggat in
      Provläs Svensk Jakt
      Bläddra i senaste numret
      Podd
      Lyssna på Svensk Jakts poddar
      Gott från vilt
      Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Senaste från Annonstorget

      Samtidigt på JaktPlay

      Svensk Jakt på Instagram

      Heta ämnen på Svenskjakt.se