Det visar en studie som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjort i Södermanland, där dovhjort, vildsvin, rådjur, älg och kronhjort lever och konkurrerar om samma föda. Under studien har skadenivån i sju olika vetefält jämförts, tillsammans med ljudanläggningar och viltkameror.

Går att påverka

Anna Widén, SLU. Foto: Susanna Bergström

– I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, som genomfört försöken.

Även läten från hund och varg har testats, men det är ljudet av människor som visat sig mest effektivt.

Försöken har varit lyckade.

Skadorna blev betydligt mindre i de områden där skrämselljud spelades upp, vilket ger stöd för tankarna om att ljud kan användas i förebyggande syfte, och som en metod för minskade betesskador under känsliga perioder. Ljudet av människor ledde till snabb flykt från området och totalt sett tillbringade djuren mindre tid på fält där människoljud spelades upp.

Fortsatta försök

Klövviltet ändrade tydligt sitt beteende.

– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.