Striden om jägarnas pengar hårdnar allt mer. Så sent som förra veckan svävade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) på målet när han i riksdagen fick en skriftlig fråga om huruvida regeringen avser ge ett tydligt besked till EU-kommissionen gällande Jägareförbundets allmänna uppdrag.

Jägarnas pengar

Svenska Jägareförbundet får varje år pengar ur Viltvårdsfonden för sitt arbete med det allmänna uppdraget, för att leda delar av den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

Pengarna till viltvårdsfonden kommer uteslutande från det statliga jaktkortet som samtliga jägare i Sverige enligt lag måste betala.

Uppdrag av Jägareförbundet

Anna Ulfsdotter Forssell har tillsammans med sin kollega Martin Bogg vid advokatbyrån Delphi utrett om allmänna uppdraget kräver offentlig upphandling.

Utredningen har gjorts på uppdrag av Jägareförbundet och Svensk Jakt har ställt åtta frågor om utredningen till de båda advokaterna.

Anna Ulfsdotter Forssell och Martin Bogg har lämnat svaren här nedan gemensamt.

Kan ni i korthet beskriva – utifrån EU-reglerna – vad som avgör om anslag från myndigheter eller staten ska uppfattas som bidrag eller uppdrag (som kräver upphandling)?

– Lagen om offentlig upphandling, LOU, gäller vid köp av varor, tjänster eller byggentreprenader. Ett köp förutsätter att det finns ett kontrakt mellan parterna. Kontrakt är ett begrepp som har en särskild innebörd i LOU. Bland annat måste det röra sig om ömsesidiga förpliktelser som är bindande och som ska kunna göras gällande i domstol.

– Här börjar skillnaderna mellan ett kontrakt och ett bidrag visa sig. Ett bidrag ges efter ett ansökningsförfarande för ett särskilt syfte, till exempel för att främja ett visst allmännyttigt ändamål, att viss forskning ska kunna bedrivas eller för att en enskild ska kunna studera på högskola. Däremot kan myndigheten, efter att bidraget beviljats, inte gå till domstol och kräva fullgörelse eller skadestånd om bidraget inte används som det var tänkt, utan bidraget behöver i ett sådant fall endast betalas tillbaka. I bidragsfallet rör det sig alltså om en ren finansiering av viss verksamhet, inte ett köp. Detta skiljer sig mot fallet då parterna ingår ett bindande avtal där leverantören faktiskt måste prestera och leverera det som avtalats.

Ser alla bidrag från myndigheter och staten lika ut? Är det samma bedömningskriterier och krav på återrapportering?

– Vår bild av offentliga bidrag är att det föreligger stora skillnader mellan olika typer av bidrag, såväl gällande krav på återrapportering, bedömningskriterier och de (eventuella) villkor som är förenade med bidragets beviljande. Hur ansökningsförfarandet och bidragets villkor ser ut skiljer sig till exempel markant mellan ett verksamhetsstöd till en förening och bidrag för att utföra ett visst forskningsprojekt.

Er firma har utrett om det allmänna uppdraget kräver upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Vad kom ni fram till?

– Vi kom fram till att det inte är fråga om någon upphandling. Det finns inget kontrakt utan det är fråga om ett bidrag. Bidrag är inte upphandlingspliktiga.

Är allmänna uppdraget unikt på något sätt i sin konstruktion som gör att det ska ses på andra sätt än andra bidrag?

– Det allmänna uppdraget är på många sätt unikt genom att det är jägarnas egna pengar som finansierar bidraget och uppdraget har under en mycket lång tid varit avgörande för en god och fungerande viltvård i Sverige. För den strikt juridiska bedömningen är det vår uppfattning att det inte finns några skillnader som gör att det allmänna uppdraget ska anses vara ett upphandlingspliktigt köp och inte ett bidrag.

Om regeringen kommer fram till att det krävs upphandling krävs för det allmänna uppdraget, vilka konsekvenser skulle det i så fall få för övriga Föreningssverige?

– Om det allmänna uppdraget anses vara ett upphandlingspliktigt köp är det vår uppfattning att en stor mängd andra bidrag måste bedömas på samma sätt. Vilka konsekvenser som detta skulle resultera i har jag svårt att uttala mig om, men troligtvis skulle många föreningar som i dagsläget överlever på grund av bidrag från det offentliga få det väldigt svårt att fortsätta sin verksamhet.

Hur omfattande är bidragen (som kanaliseras till Föreningssverige) och som kan likställas med bidraget till Svenska Jägareförbundet?

– Vi har inga fullständiga och aktuella siffror på hur många eller stora bidrag det rör sig om, men vi pratar om betydande belopp. De totala bidragen och transfereringarna från offentlig sektor till ideella föreningar och övriga organisationer uppgick till cirka 41 miljarder kronor år 2013. Självklart skulle hela ideella Sverige påverkas oerhört mycket om finansieringen av deras verksamhet skulle förändras så i grunden.

Vissa hävdar att ett svagt agerande av regeringen i denna fråga kan leda till att privatpersoner kommer ifrågasätta bidrag till många olika organisationer. Finns det risk för att den ideella sfären och bidragen kommer ifrågasättas på ett helt nytt sätt om frågan inte hanteras på ett klokt sätt?

– Detta kan självfallet inte uteslutas om de offentliga bidragen återigen skulle bli en het fråga i den politiska debatten.

Ni har utrett denna fråga på uppdrag från Svenska Jägareförbundet. Hur vet vi att ni inte svarar som uppdragsgivaren vill ha svaren?

– Vårt uppdrag från Svenska Jägareförbundet har varit att genomföra en korrekt och objektiv utredning av frågan om allmänna uppdraget omfattas av Lagen om offentlig upphandling. Det är vår bestämda uppfattning att den slutsats vi kommit fram till, att det allmänna uppdraget inte omfattas av LOU, är korrekt utifrån en objektiv analys av upphandlingsrätten.