Enkäten om älgjakt på stora skogsbolags marker, har besvarats på Svenskjakt.se av 239 jägare, många av dem är jaktledare.

På frågan ”Kan jaktlaget offentligt uttrycka åsikter om skogsbolagets metoder i älgförvaltningen?” svarar så många som 104 jägare, eller 44 procent, ett klart nej.

69 jägare, motsvarande nästan en tredjedel av de svarande, uppger att de kan framföra åsikter, men att de är försiktiga med vad de säger.

22 av de svarande jägarna, strax under tio procent, känner sig inte hindrade att ta en öppen debatt med skogsbolagen om älgförvaltningen, medan 44 personer, 18 procent, svarade vet ej på frågan.

Så svarade älgjägarna i Svensk Jakts webbenkät.

Utvecklade svar

I formuläret på Svenskjakt.se gavs jägarna möjlighet att utveckla sina tankar om hur man tar diskussioner och debatt med markägarna. En jaktledare i Dalarna, som svarat nej på frågan, skriver:

– Risken/rädslan för att få sitt kontrakt uppsagt gör att jaktlagen är väldigt försiktiga med sin kritik mot skogsbolagen. Det har heller ingen större effekt att ha åsikter eftersom bolagen har ordförandestolen i älgförvaltningsgrupperna och därmed utslagsgivande röst. De har dessutom oförskämt mycket medhåll av svaga länsstyrelser.

Rädda om jakten

Flera jägare instämmer i ovanstående analys till varför de är tysta i debatten om skogsbolagens metoder i älgförvaltningen, alltså rädslan att bli av med jaktmarken:

– Att vara för krävande kan äventyra arrendet.

– Risk för repressalier.

– Säger man vad man vill så blir man utan jakt.

– Uttrycker man andra åsikter än skogsbolagets mister man jakten.

– Nej, inte utan konsekvens. Skogsbolaget på vår arrenderade jaktmark har hotat med att ”klarar ni inte avskjutningen får vi arrendera ut till ett jaktlag som gör det”.

– Man vågar inte kritisera för mycket på grund av att då är det stor risk att man blir av med arrendet för att man anses som obekväm.

Högre upp i kedjan

Och som ovan fortsätter det, i kommentar efter kommentar, även med mer uttömmande svar. En jaktledare i Västernorrland skriver:

– Hos oss fungerar det, men på många andra ställen vet jag att det inte gör det. Största problematiken ligger högre upp i kedjan där jägarnas representanter inte törs säga sin mening inom förvaltningsgrupperna och att man inte förankrat sina ställningstaganden neråt mot älgskötselområden och jaktlag. Vi har i dag jägarrepresentanter inom förvaltningsgrupperna som arrenderar mark eller löser jaktkort av skogsbolag och som på grund av detta inte törs säga sin mening då de upplever risken att bli av med jakten som överhängande. 

Jaktledaren analyserar också arbetet i älgförvaltningsgrupper och skötselområden:

– Markägarsidan har nominerat personer med större förhandlingsvana och pondus inom såväl ÄFG som ÄSO, samtidigt som detta i många fall är en brist hos jägarsidan vilket leder till att man är slagen redan på förhand. Jägarsidan måste bli bättre på att förhandla, plocka fram fakta och förankra sina ståndpunkter tillsammans med de man representerar, och inte minst komma väl förberedda till sina möten.

Som en statare

Bland de jägare som svarar ja på frågan, med tillägget att de är försiktiga finns bland flera en jaktledare i Småland, som skriver:

– Vi går på skötselområdets samtliga möten och röstar på de förslag vi tycker passar oss bäst. Har jagat på samma Sveaskogsmark i 25 år. Det enda vi har haft med Sveaskog att göra är när vi ska betala arrendet.

En annan jägare som iakttar försiktighetsprincipen uttrycker sina tankar:

– Risken för repressalier är stor om vi offentligt kritiserar bolagets avskjutningsmål. Som jägare på bolagsmark känner man sig mer som en hunsad statare som ska göra som överheten befaller, än som en kund som köper en jaktupplevelse.

Kör sitt eget race

Särskilt många som känner sig helt fria att säga sin mening återfinns som sagt inte bland jägarna som deltagit i enkäten. En av få som kommenterar sitt jakande svar skriver:

– Vi har lite bolagsmark och riskerar inte att förlora jakten.

En jaktledare i Östergötland utvecklar sitt ja med orden:

– Som jägare vet vi också att uppfylla markägarens mål.

Och en tredje jaktledare, hemmahörande i Gävleborg, säger sin åsikt, utan att han tycker att han har så mycket för det:

– Men det hjälper inte för de kör sitt eget race ändå. Ingen annan än de har rätt i frågan.

Läs även:

• Jägarna sågar skogsbolagen i Svensk Jakts enkät om älgjakt

• SCA: ”Samarbetsklimatet är på det stora väldigt bra”

• Sveaskog: ”Vi är öppna för kritik”

• Jägarna har en dyster syn på framtidens älgjakt