Svenska Jägareförbundet har avlossat ett remissvar där man på ett stort antal punkter ifrågasätter förslaget från Naturvårdsverket. Några positiva inslag finns, men mycket skulle om det genomförs vara negativt för jägarna.

Remissvaret i sin helhet kan laddas hem här intill men Svensk Jakt har talat med Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa för att höra vad han vill lyfta fram.

– Det finns en lång rad förslag som måste tas bort eller justeras, men övergripande är att vi inte anser att Naturvårdsverket ska gå längre än vad EU kräver i sitt reviderade vapendirektiv, något man gör på flera punkter, säger Ola Wälimaa.

Ett exempel på det är att EU-direktivet säger att halvautomatiska vapen, i första hand kulgevär, inte ska tillåtas om kolven kan tas bort utan att använda verktyg. I Naturvårdsverkets förslag görs inga undantag, vilket innebär att långt fler vapen skulle omfattas.

– Om det genomförs betyder det att det blir förbjudet att jaga med en Berettabock eller en Husqvarna 310, och det är naturligtvis alldeles orimligt, säger Ola Wälimaa.

Träffar fel vapen

En annan förändring som förbundet reagerar på är förslaget om att införa en begränsning för anslagsenergi för kulvapen. Med det vill Naturvårdsverket motverka långhållsskytte.

– Men de enda kalibrar de träffar med sitt förslag är vapen som används vid jakt på storvilt på korta håll, vilket gör det hela så motsägelsefullt. Att införa en maxgräns för anslagsenergi strider också mot jaktlagens skrivning om att ett djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Dessutom är det inte enbart anslagsenergin som avgör om ett vapen är lämpligt att skjuta vilt på mycket långa avstånd, säger Ola Wälimaa.

Slår mot 16 och 20

I en vägledning för lämpliga hagelladdningar skulle den vid rådjursjakt effektiva kaliber 20 komma att ifrågasättas. Foto: Jan Henricson

Naturvårdsverket vill också ta fram en vägledning där man beskriver lämpliga laddvikter för jakt med hagelgevär. Förslaget är skrivet med kaliber 12 som utgångspunkt och skulle om det tillämpas göra det olämpligt att jaga till exempel rådjur med kaliber 16 och 20.

– Alla vet att det inte är någon skillnad mellan dessa kalibrar vid praktisk jakt. Nu skulle detta vara en vägledning, men sådana har en tendens att omvandlas till tvingande regler, och därför avstyrker vi starkt att sådana definitioner görs, säger Ola Wälimaa.

Jägareförbundet passar i sammanhanget på att föreslå att hagelvapen i kaliber 10 ska bli tillåtna vid jakt. Något som skulle vara positivt för jakt med blyfria alternativ där man bör gå upp en eller två hagelstorlekar för att nå samma effekt som med bly.

Förbundet föreslår också att gränsen för kulvikt och anslagsenergi justeras vad gäller klass 1-ammunition. Genom det kan jägare med en av våra vanligaste studsare, 6.5×55, även använda alternativ till bly.

– Det är logiskt eftersom en kopparkula som väger 7,5 gram och har en anslagsenergi på 2.000 joule har kvar i stort sett hela sin vikt vid passagen genom djurkroppen, medan en blykula tappar en tredjedel. Det gör alternativet likvärdigt med bly, säger Ola Wälimaa.

Fler fåglar

Naturvårdsverkets förslag om att tillåta att gräsand jagas med klass 4-ammunition välkomnas av förbundet, som menar att det är lämpligt att göra detsamma med fler jaktbara fågelarter som är mindre eller lika stora.

– Ja, det finns ingen anledning att inte ta med kricka, alfågel, bläsand, sjöorre och morkulla. Ammunitionen är minst lika effektiv på dessa fåglar som på gräsand, säger Ola Wälimaa.

Annat som tas upp i remissvaret är jakt med slugs på rådjur, där förbundet menar att det ska räcka om jägaren har licens för kulgevär i klass 2 och inte klass 1 som verket föreslår.

Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa menar att Naturvårdsverket måste göra många justeringar i sitt förslag om regler för jaktvapen. Foto: Jan Henricson

Utformning och användning av teleskopiska kolvar och bakkappor behandlas också, liksom verkets förslag till hur reglerna för en kommande pilbågsjakt ska utformas, där förbundet tycker att det förslag man lämnat tillsammans med Svenska Bågjägarföreningen är full tillräckligt.

Avslutningsvis föreslår man att Naturvårdsverket arrangerar åtminstone en hearing efter att remissarbetet är klart för att få synpunkter från alla aktörer innan arbetet med ett skarpt förslag fortsätter.

– Vi har fått signaler från Naturvårdsverket om att förslaget som skickats ut ska ses mer som ett diskussionsunderlag än ett färdigt beslutsunderlag. Det är bra för det måste göras många justeringar, säger Ola Wälimaa.