– Det första vi kan konstatera är att vi har den lägsta älgavskjutningen sedan 70-talet, 3515 älgar har fällts i länet under jaktåret 2023/2024, säger jaktvårdskonsulent Hanne Kringstad, Jägareförbundet Dalarna. 

Skjutit för många

Jaktvårdskonsulent Hanne Kringstad.

Trots det låga antalet fällda älgar kan det även under årets jakt ha skjutits för många. Anledningen till det är att det under många år har skjutit för många älgar i förhållande till vad som lämnas kvar i vinterstam, ett medvetet mål för att sänka älgstammen.

Att sänka älgstammen har ansetts som rätt väg för att minska betesskadorna i skogen. Älgar äter gärna tall under vintern när de inte kommer åt blåbärsris, örter och annat som göms i snön. 

– Det som dock har hänt de senaste åren är att man kunnat forska på hur väl betesskador och älgtäthet korrelerar och där visar forskning att sambanden inte är glasklara, det är helt enkelt inte så enkelt att två älgar äter dubbelt så mycket, säger Hanne Kringstad, och fortsätter,

– Det som påverkar betesskadorna i större utsträckning än älgtätheten är hur mycket mat som finns, tex antalet tallplantor inom ett område. 

Stammen ska öka

Jägareförbundet Dalarna vill därför att älgtätheten på flera håll ska öka, för att bland annat över tid skapa förutsättningar för en givande och hållbar älgjakt. 

Mats Larsson, vice ordförande Jägareförbundet Dalarna. Foto: Olle Olsson

– Älgjakten är något av det viktigaste vi har i jaktväg i Dalarna, inte bara för att det genererar livsmedel och jaktupplevelser utan också för den stora sociala sammanhållningen som älgjakten bidrar till. Vi strålar samman och umgås, delar erfarenheter och upplevelser, säger Mats Larsson, vice ordförande Jägareförbundet Dalarna. 

Viktig och hållbar

Förutom att det blir färre skottillfällen för jägarna i skogen så genererar den minskade avskjutningen också ett tapp i livsmedelsproduktion i länet. För fem år sedan gav älgjakten i länet Dalarnas invånare 10,5 portioner älgkött per år, vilket kan jämföras med årets 6,4 portioner. 

Älgobsen pekar på flera håll i länet uppåt, en siffra som måste sättas samman med att vi har förändrat jaktsättet på många håll. Vi sparar fler vuxna djur och har generellt sett en lägre tilldelning vilket också gjort att man väljer att jaga färre dagar. 

Is i magen

– Det är positivt för älgstammen att vi har en högre kalvandel i avskjutningen, historiskt har vi skjutit för många reproducerande djur, framför allt kor på sina håll. Nu måste vi ha is i magen och invänta kommande års älg-obsar för att se hur utvecklingen i älgstammen är, säger Mats Larsson. 

Inför årets jakt har det nya beräkningssystemet LST Moore använts för att ta fram en älgtäthet att utgå ifrån i förvaltningen. Det har på flera håll gjort att Länsstyrelsen omgående fått revidera föreslagna förvaltningsplaner.

Lätt att överskatta

Jägareförbundet har granskat Lst-Moose och tycker att det är ett bra verktyg att använda, framför allt har det på flera håll visat på en tydlig överskattning av älgstammen. 

– Nu får vi försöka blicka framåt och jobba för att vi ska kunna fälla 2-3 älgar per 1000 hektar i vårt län igen, säger Mats Larsson.