Den tragiska händelsen, som ledde till att jägaren misstänktes för brott, inträffade när han sköt mot en kronhjort samtidigt som hans jaktkamrat lämnat sitt jakttorn.

Kedjan brast

När jägaren förklarar sig inför Förvaltningsrätten i Malmö beskriver han strikta säkerhetsrutiner som innebär att de inte börjar jakten förrän båda sitter i sina torn, de har kommunikation med varandra och ingen lämnar sitt pass förrän jakten är över.

Men något i säkerhetskedjan brast när han sköt mot en kronhjort och kort därpå fick ett telefonsamtal från kompisen som berättade att han var skottskadad.

Misstaget, anger jägaren inför rätten, berodde på att hans vän inte meddelat honom att han gick ner från tornet. Han blev chockad av händelsen och är mycket ledsen över det inträffade.

Saknar betydelse

Polisen omhändertog jägarens vapen och inledde en undersökning grundad på misstanken grovt vållande till kroppsskada. Enligt myndighetens yttrande till förvaltningsrätten, dit jägaren överklagat Polisens beslut, har förundersökningen lagts ner då den skadade jaktkamraten inte ville ange brottet till åtal.

Att så skett har ingen betydelse för Polisens bedömning av jägarens lämplighet som vapenägare. Den behöver utredas även om brottsmisstanken lagts ner.

Skyttens ansvar

Polisen skriver att en jägare vid jakt med kulvapen måste se till att det finns ett fullgott kulfång. Det är skyttens ansvar att försäkra sig om att kulor avlossas utan att människor och egendom riskerar att träffas.

Förvaltningsrätten konstaterar att jägaren har brustit på den punkten, och skriver:

”NN:s agerande är anmärkningsvärt och innebär att hans omdöme och lämplighet att inneha vapen kan ifrågasättas i sådan grad att det framstår som sannolikt att hans tillstånd att inneha vapen kommer att återkallas vid den slutliga prövningen.”

Enligt domstolen har Polismyndigheten därför haft skäl för sitt beslut att omhänderta jägarens vapen. Hans överklagande avslås därför.