Jägare och markägare gick i april ut i en gemensam skrivelse till viltförvaltningsdelegationen i Värmlands län, där man krävde en minskad miniminivå för länet. När viltförvaltningsdelegationen sammanträdde under veckan togs frågan upp på nytt.

Kravet är en sänkning från dagens miniminivå på 7,5 föryngringar till 3,5, vilket skulle innebära att Värmland genom ökad jakt närmar sig det uttalade målet i länets förvaltningsplan. I planen är målet 10 procent av landets vargstam, eller 30 vargar.

Idag är det långt fler vargar i länet.

Jägare och markägare vill se en kraftig sänkning av Värmlands vargstam

14 föryngringar

Vinterns inventering pekar på att Värmland berörs av 21 revir, med alla delade revir nedräknat till 14 länsegna föryngringar. Med en omräkningsfaktor på tio vargar per föryngring ger det 140 vargar.

Nära halva den beslutade vargstammen för Sverige finns därmed i Värmland, på drygt fyra procent av landets yta.

Riksdag och regering har tidigare beslutat att vargstammen ska minska där den under lång tid varit allt för tät, och det anser Andreé Brask är ett tungt vägande skäl i kravet att minska vargstammen i Värmland.

Viktigt beslut

Men under tisdagens möte togs inget beslut om minskad miniminivå.

– Landshövdingen förklarade att han tar våra synpunkter på största allvar, men att en förändring är på gång där de länsvisa miniminivåerna försvinner. Därför ansågs det inte möjligt att ta ett beslut, säger Andreé Brask.

En klen tröst för Jägareförbundets representant och övriga delegater. Andreé Brask anser att ett beslut hade gett landshövdingen stöd i fortsatta förhandlingar, för även om de länsvisa nivåerna försvinner så måste en förhandling i mellersta rovdjursförvaltningsområdet innebära ett givande och ett tagande över länsgränserna.

En beslut hade också varit möjligt då en eventuell förändring ännu inte trätt i kraft.

– Det är därför fortfarande fullt möjligt att fatta länsegna beslut, säger Andreé Brask.

Inget mandat

André Brask är besviken över en situation där delegationen inte har kraft att ta egna beslut i vargfrågan.

– Om vi inte ens kan vara rådgivande, så vet jag inte varför vi sitter i viltförvaltningsdelegationen, säger Andreé Brask.

Under mötet deltog en delegation från norska Hedmark och Oppland, för att diskutera förutsättningarna för gemensam vargförvaltning av gränsrevir. Från norsk sida är man mån om att utveckla och förbättra möjligheterna.

Här är skillnader i ländernas regelverk och lagar ett hinder.

Naturvårdsverket: Ta bort ett av golven för vargstammen

Utrymme för jakt

Delegationen diskuterade även vinterns jakt på varg. Håkan Sand, forskningsledare på SLU, deltog och beskrev förutsättningarna för möjligt uttag.

– Om målet är 300 vargar i Sverige så skulle vi kunna skjuta 180 vargar, men då finns det en liten beräknad risk för att vi kommer under 300 individer. Det borde inte vara något problem, det borde vara lätt att justera vid kommande jakter, säger Andreé Brask.

Jägarinitiativ med tydligt stöd för minskad vargstam

Beslut i september

Hur omfattande jakten i Värmland och Sverige kan bli återstår att se.

– Det jag kan konstatera är att vi måste få till en omfattande jakt i Värmland. Det har vi också stöd för i viltförvaltningsdelegationen, både från skogsbruket, säterbruket, jordbruket och flera politiska partier, säger Andreé Brask.

Beslut om licensjakt på varg ska tas i september för att alla överklagandeprocesser ska vara avklarade innan jakten börjar i januari 2023.