Publicerad 8 oktober 2019 - 14:50

Statens advokater Jonas Löttiger och Hans Forssell lämnar Högsta domstolen efter slutpläderingen. Staten avfärdar Girjas samebys krav på ensamrätt till jakten och fisket på sina åretruntmarker. Foto: Lars-Henrik Andersson

Girjasmålet avgörs – sameby vill ha ensamrätt till småviltjakten

På tisdagen hölls den sista förhandlingsdagen i Högsta domstolen i det så kallade Girjasmålet. För jägarna står mycket på spel. Ytterst handlar det om vem ska ha rätten att förvalta och upplåta jakten på statens mark i fjällvärlden. Dom i målet väntas runt årsskiftet.

Med tjocka portföljer och pappkassar med pärmar anlände statens advokater till Högsta domstolen näst sista förhandlingsdagen, dagen då staten påbörjade sin slutplädering. Vid trapporna upp till Bondeska palatset i centrala Stockholm där Högsta domstolen har sina lokaler möttes de av samer från bland annat Girjas sameby och Sáminuorra, den samiska ungdomsorganisationen.

 

Stort intresse

Åhörarplatserna var fyllda och det blev kö in till rättssalen. Girjasmålet handlar om vem som äger rätten till jakten och fisket på statens mark, i det här fället Girjas samebys åretruntmarker och vem som har rätten att förvalta jakten och fisket på dessa marker.

Striden gäller inte vem som äger marken. Girjas sameby ifrågasätter inte att det är staten som är ägare av marken. Däremot anser samebyn att den genom det långvariga bruket har ensamrätt till jakten och fisket.

Staten å sin sida menar att den som ägare till marken har rätten till jakten och fisket och därmed även rätten att upplåta jakten och fisket.

Hans Forssell och Jonas Löttiger är statens advokater och på plats under slutpläderingen fanns även statens företrädare i målet, justitiekansler Mari Heidenborg.

Statens advokater Jonas Löttiger och Hans Forssell utanför Högsta domstolen i samband med förhandlingarna i Girjasmålet. Foto: Lars-Henrik Andersson

Hans Forssell inledde med att tydliggöra att staten aldrig försök förminska samerna som folk. Han var också inne på att Girjas sameby försökt göra politik av frågan istället för att hålla sig till de rättsliga förhållandena på området.

Hans Forssell och Jonas Löttiger ägnade en stor del av slutpläderingen åt att gå igenom gamla dokument och historiebeskrivningar av hur staten blev ägare till områdena ovan odlingsgränsen och att samebyn inte kan hävda att den har ensamrätt till jakten och fisket.

 

Samebyn saknar stöd

– Begreppet ensamrätt används i förhållandet till andra enskilda, inte gentemot staten. Samebyn saknar stöd för påståendet att staten erkänt samernas ensamrätt till jakten och fisket på kronoöverloppmarken ovanför odlingsgränsen, menar Forssell som även är kritiskt till Hovrättens dom.

– Påståendena i domen är både grundlösa och missvisande.

Hans Forssell ägnade även en lång stund av slutanförandet åt att gå in på den samiska etnicitetens betydelse för frågan om rätten till jakten och fisket.

”Den samiska etniciteten saknar rättslig relevans”

– Den samiska etniciteten har framhållits som en faktor där den i själva verket saknar betydelse. Den samiska etniciteten saknar rättslig relevans. Det handlar om renskötare och renskötsel, menar Hans Forssell.

Girjasmålet avgörs nu i Högsta domstolen. I dag är sista förhandlingsdag. Foto: Lars-Henrik Andersson

Han avfärdade också samebyns påstående att rätten till jakten och fisket handlar om urminnes hävd och han menar att det saknas bevis för en sådan koppling.

– Samebyn gör alltså anspråk på markägarens jakt- och fiskerätt, säger Hans Forssell.

Girjas sameby har i andra hand yrkat på en delad rätt till jakten och fisket.

 

Exklusiv rätt

Grundfrågan handlar egentligen om vem som var först på plats i området och att brukandet av marken i form av renskötsel gett samebyn en exklusiv rätt till jakten och fisket.

– Det är ostridigt att samebyn har rätt att jaga och fiska på området men tvisten handlar om det är en exklusiv rätt eller inte.

Staten menar också att den under lång tid hävdat rätten till jakten och fisket, tvärt emot vad Hovrätten påstod i sin dom.

– Däremot har kanske terminologin varit otydlig, menar Hans Forssell.

Förhandlingarna i Högsta domstolen har pågått i flera veckor. Bedömare tror att en dom kommer runt årsskiftet eller strax därefter. Foto: Lars-Henrik Andersson

Statens advokater menar att samebyn inte uppfyller kriterierna för ursprungsrätt eftersom brukandet varit för sporadiskt, över ett för stort område med avsaknad av gränser.

– Staten försöker ändra på historien och gå ifrån vad Högsta domstolen tidigare sagt, vad lagstiftarna säger och vad experter säger. Staten tar på sig rollen att vara en överhöghet och bedöma allt som förevarit tidigare. Staten argumenterar på ett sätt som inte har stöd i vad andra rättsexperter sagt tidigare. Staten tar på sig en väldigt expansionistiskt syn på sin rätt. Statens ombud talar med andra tungor än vad staten har gjort tidigare, säger advokat Peter Danowsky som företräder Girjas sameby.

Advokat Peter Danowsky företräder Girjas Sameby. Foto: Lars-Henrik Andersson

 

Vad skulle det innebära om Girjas vann det här målet?

– Det skulle inte bli så stor skillnad för de som bor i närheten av Girjas. Men däremot en större begränsning för andra. Man skulle vårda viltet och fisket på ett annat sätt än vad staten gör. Hållbarhetsaspekten skulle få en större betydelse.

 

Vad grundar ni argumenten på att Girjas har en exklusiv rätt till jakten och fisket?

– Det långvariga bruket har lett till en jakt- och fiskerätt som också innefattar rätten till upplåtelse. Enligt vår uppfattning har staten ingen rätt att upplåta jakten och fisket, för den rätten har samerna, säger Peter Danowsky.

Matti Blind-Berg, ordförande i Girjas sameby, tycker inte att det framkom något särskilt nytt under statens slutplädering.

 

Vad skulle det betyda om ni vann det här målet mot staten?

– Det är svårt att sia om. Den dagen vi får en dom kommer det ta ett tag att analysera den och sedan får den ett genomslag och där någonstans kanske vi kommer få en uppfattning om dess betydelse. Jag har svårt i dag säga vilken betydelse det skulle få.

 

Behöver jägarna, främst i Norrbotten, vara oroliga över att mista möjligheten att jaga i fjällen?

– Nej, där har vi varit tydliga och sagt att vi inte vill exkludera någon, speciellt inte den lokala jägarkåren, säger Matti Blind-Berg och fortsätter:

– Jägareförbundet gör ett fantastiskt arbete med att förvalta jakten i Sverige. Sedan finns det väl enskilda medlemmar som uppträtt klantigt. Vi har gemensamma intressen som vi kan samlas runt.

Matti Blind-Berg menar att Jägareförbundet och samebyarna har gemensamma intressen som man borde samlas runt. Foto: Lars-Henrik Andersson

Från jägarhåll reagerar man dock över vissa avlysningar av jakten i fjällen och är rädd för att det kan bli ännu mer om ni vinner målet?

– Jag förstår vad du menar. Vi har inte haft möjlighet att styra över jakten och fisket, och det här handlar om att vi måste ta hänsyn till renens välmående. Sedan har det nu blivit lättare att få till avlysningar, beslutsvägarna har blivit kortare och då upplever nog jägarkåren att det blivit mer avlysningar. De avlysningar som vi gjort, inom vår sameby, har hela tiden varit med tanke på renens välbefinnande och vi har hela tiden försökt göra avvägningar så klokt vi bara kan, men det är många intressen som ska samsas på samebyns område, vi har jakten och fisket, skoteråkning, besöksnäring. Vi måste balansera det där. Ibland blir det fel men förhoppningsvis lär vi oss under resans gång och vi försöker få till det så bra som möjligt, säger Matti Blind-Berg.

”Det är många intressen som ska samsas på samebyns område”

Han säger också att det är viktigt för samebyn att göra rätt, och att framför allt de boende i Kiruna och Gällivare inte ska drabbas.

– Vi är inte så många som bor här. Vi måste tillsammans kunna hitta ett sätt att förvalta de naturresurser vi har och jag tror absolut vi borde kunna samsas runt våra gemensamma intressen, säger Matti Blind-Berg.

Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent i Västerbotten, följer det som händer i fjälljaktsfrågan med stort intresse och var på plats under statens slutplädering.

Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent, tror staten kommer vinna Girjasmålet. Foto: Lars-Henrik Andersson

– En bra insats av staten. Man är noggrann och argumenten är väl underbyggda. Det intressanta är också att staten, utifrån argumenten, anser att även den så kallade dubbelregistreringen vad gäller älgjakten på statens mark, är felaktig. Det finns bara en jakträtt, sedan har andra rätt att jaga.

Hans Geibrink tycker också att staten inte är ute efter att ta ifrån renskötarna något, utan att man ger en ärlig bild av rättsläget.

– Jag tror staten kommer vinna det här målet och jag hoppas att det blir en dom som alla kan tolka.

Om däremot Girjas sameby skulle vinna tror han situationen skulle blir mycket annorlunda jämfört med idag.

– Då skulle jakten bedrivas utifrån samebyns villkor med en stor variation mellan hur samebyarna hanterar frågan, allt från att det skulle fungera i praktiken som i dag till dyr och exklusiv jakt till ingen tillåten småviltjakt alls. För alla parter skulle det vara ett olyckligt system.

Vem ska upplåta småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen i framtiden? Den frågan hoppas många få svar på när Högsta domstolen kommer med en dom i Girjasmålet så småningom. Foto: Lars-Henrik Andersson

Vad säger du om en delad rätt att upplåta småviltjakten?

– Det blir inte bra det heller, så var det ju i praktiken innan 1993 års fjälljaktsreform. Skulle någon lösa ett småviltkort på statens mark så gick länsstyrelsen och frågade respektive sameby om det var okej, och sa samebyn nej så blev det oftast nej. Det berodde så mycket på vilken handläggare det var på länsstyrelsen.

När Högsta domstolen meddelar dom är oklart. Domstolen behöver inte efter avslutad förhandling sätta ut ett datum när domen ska presenteras. Bedömare tror dock att en dom kan väntas runt årsskiftet eller strax därefter.

Sáminuorra, den samiska ungdomsorganisationen, fanns på plats tillsammans med medlemmar i Girjas sameby. Foto: Lars-Henrik Andersson

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram