Redan 2016 överfölls och misshandlades den i dag 52-årige mannen av en för honom okänd man i sitt hem utanför Norberg i Västmanland.

Efter överfallet utsattes 52-åringen för hot och utpressningsförsök på nätet.

Polisen startade en förundersökning och tog även hjälp av utländsk polis för att förhöra en misstänkt gärningsman, men man kom inte fram till någon lösning.

En tid efter överfallet hade mannen polisskydd på grund av det inträffade.

Anmälde 2019

Några år efter överfallet, den 25 januari 2019, stegar mannen in på polisstationen i Fagersta och anmäler sin hustru, det som i dag är polisens ”trovärdiga vittne” för ”förberedelse till mord (med användning av skjutvapen mot man)” som det står i anmälan.

Den period som misstankarna omfattar löper från 1 januari 2014 till 31 december 2017, alltså inkluderande den period då mannen misshandlades i sitt hem och utsattes för hot.

Ny vändning i Västmanlandfallet: Huvudvittnet misstänkt för stämpling till mord

Polisutredningen startar i Fagersta men den 28 januari klockan 10.23 flyttas utredningen över till åklagarkammaren i Västerås med Fredrik Sandberg som utredningsledare.

Klockan 10.45, alltså 22 minuter senare, blir åklagare Lars Magnusson från ”Riksenh f miljö- och arbetsmiljömål” som det står i åklagardirektivet, ny förundersökningsledare.

Det är alltså samme Lars Magnusson som driver jaktbrottsmålet i Västmanland som vid den här tidpunkten går in i ett ärende om misstänkt stämpling till mord där brottsoffret är en av de misstänkta männen i ”jakthärvan”. Misstänkt för stämpling till mord är mannens hustru tillika polisens ”trovärdiga källa”.

Ny förundersökningsledare

Åklagaren Lars Magnusson är inte kvar länge som förundersökningsledare i den utredning som rör stämpling till mord, utan lämnar utredningen två dagar senare.

I stället blir Eva Morén förundersökningsledare den 30 januari 2019.

Den 29 januari ringer NOA-polisen Anna Bergqvist upp den trovärdiga källan och berättar att kvinnan är misstänkt för ett mycket allvarligt brott.

Ursprungliga version

Möjligen är det miljöåklagare Lars Magnussons korta inhopp som förundersökningsledare i ärendet om stämpling till mord som gett Anna Bergqvist tillgång till uppgifterna ur den utredningen.

När den trovärdiga källan och hennes man var och handlade på ICA Kvantum i Avesta ringer NOA-polisen Anna Bergqvist upp kvinnan och berättar att hon är misstänkt för ett mycket allvarligt brott.

Enligt förhöret med Anna Bergqvist i Västmanlands tingsrätt var avsikten med samtalet med ”den trovärdiga källan” att hon skulle gå tillbaka till sin ursprungliga version om hur mannen, Karl Hedin och de övriga jagade varg med kulor och med gift. ”Annars skulle man inte kunna hjälpa henne”.

Tappar förtroende

Samtalet resulterar i att 52-åringen tappar förtroende för polis och åklagare så den 8 februari 2019 skickar han ett mejl till utredaren Jeanette Hellström vid Västeråspolisen där han tackar för sig.

I mejlet tar han tillbaka sin anmälan och skriver att han inte längre vill medverka då hans förtroende för polis och åklagare nu är skjutet i sank.

Hedinrättegången dag 4: De avlyssnade samtalen i centrum 

Då båda föräldrarna – den 52-årige mannen och dennes hustru, polisens hemliga källa – nu var misstänkta för brott med flera års fängelse i straffskalan hotade dessutom myndigheterna med att parets 15-årige son skulle placeras i fosterhem, något som ytterligare styrkte 52-åringen i beslutet att hoppa av.

Men 52-åringens advokat Thomas Martinson och Karl Hedins advokat Sven Severin tog i slutet av januari i år kontakt med åklagarväsendet i Västerås med en begäran om att förundersökningen skulle återupptas då 52-åringen nu var villig att medverka.

Den 4 februari 2021 återupptogs förundersökningen med anledning av att ”nya omständigheter som tillkommit”.

Brist på bevis

Men en knapp månad senare, den 3 mars, lades utredningen ner igen, i brist på bevis.

Så här skriver förundersökningsledare Fredrik Ingblad i sitt beslut:

”Avseende misstanken om stämpling till eller förberedelse till mord går det inte att dra några säkra slutsatser om vad den utpekade personen kan ha sagt, vid vilka tillfällen, i vilken situation och framför allt med vilket uppsåt detta i så fall skett. Det går alltså inte att styrka att den utpekade personen uppsåtligen sökt anstifta annan att begå ett mord eller hantera pengar i samma syfte.”

Leif Andersson