Regeringen beslutade tidigare att rennäringsförordningen ändras så att jägare bosatta i Sverige får förtur till jakt på statlig mark. Förändringen träder i kraft 1 april 2017.

Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland enades tidigare om en inriktning. Den nya förordningen kommer tillämpas enligt följande under 2017/18:

• Småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen ska upplåtas till jakt för svenska medborgare och EU-medborgare med närmare anknytning till Sverige – det vill säga äger fastighet i Sverige, har anställning i Sverige eller bedriver näringsverksamhet i Sverige.

• Småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen får upplåtas till övriga efter den 15 september.

• Efter den 15 september innebär förslaget i princip samma regler för jakt som gäller idag.

När det gäller de jägare som anser sig ha närmare anknytning till Sverige, så var tanken att de tre länsstyrelserna under början av 2017 skulle ta fram en rutin för hur dessa medborgare ska ansöka om tillstånd för att kunna köpa sina jaktkort.
Men det arbetet är man inte klar med, trots att förändringen träder i kraft i morgon.

Inga ansökningar

Torleif Eriksson jobbar med frågan på länsstyrelsen i Västerbotten. Han är inte speciellt stressad utan menar att ännu har de inga ansökningar att ta ställning till.

– Det skulle ha varit klart den här veckan. Informationen om hur vi tolkar det här kommer förmodligen ut på måndag, säger han.

Tanken är att det då ska vara klart vilka uppgifter länsstyrelserna behöver få in från de som bor i annat land men som har närmare anknytning till Sverige.

Enig bedömning

– Det vi jobbat med är att alla tre länen ska ha det här samordnat och att vi lägger ut samma information. Vi ska hantera det här på samma sätt i alla tre länen eftersom det är samma föreskrifter vi jobbar utifrån. Det har av praktiska skäl tagit lite tid men det är på gång, säger Torleif Eriksson.

Han säger att länsstyrelserna förmodligen kommer få in ett antal ansökningar av personer som anser sig ha närmare anknytning till Sverige.

Enligt Torleif Eriksson kommer länsstyrelserna tillsammans titta på de eventuella ”udda ärenden” som kommer in och därefter göra en enig bedömning.

Därför kommer de kriterier man nu går ut med inte vara alltför detaljerade. Länsstyrelserna vill först avvakta och se vilka skäl till närmare anknytning de som ansöker åberopar.

– Efter första året får vi utvärdera och se om vi behöver förändra de här villkoren för närmare anknytning. Villkoren kan komma att behöva anpassas.

Kommer det bli möjligt för en person som fått avslag på sin ansökan om närmare anknytning att överklaga?

– Jag tror inte man kommer att han den möjligheten. Beslut som bygger på rennäringsförordningen tror jag bara samebyar har rätt att överklaga. Det där får vi dock titta närmare på, men det kommer förmodligen bli så att någon försöker överklaga, säger Torleif Eriksson.