Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, studerar bland annat djurrättsaktivism i Europa, och menar att Sverige har relativt många militanta aktivister.

Forskning: Så tänker en djurrättsaktivist

Vad är det som driver aktivister att ägna sig åt skadegörelse, hot och annan olaglig ­verksamhet? Vi ställde frågan till Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid ­G­öteborgs universitet.

Kerstin Jacobsson har bland annat studerat djurrättsaktivismen.

– De skriver in sig i en historisk befrielsekamp för förtryckta grupper. De ser det här som en ganska logisk förlängning av kampen mot exempelvis apartheid. De drar också paralleller mellan koncentrationsläger för människor under nazismen och koncentrationsläger för djur.

 

Religiös uppenbarelse

Kerstin Jacobsson har också funnit i sina studier att många säger sig ha fått en nästan religiös uppenbarelse när de helt plötsligt fått upp ögonen för att djur lider och att djur är individer.

 

”Det vittnar de om som en nästan religiös omvändelse, för att de tidigare gått omkring och varit blinda för det här lidandet.”

 

– Det vittnar de om som en nästan religiös omvändelse, för att de tidigare gått omkring och varit blinda för det här lidandet. När de får upp ögonen för det så blir de väldigt berörda, till exempel brukar de berätta om när de går i en livsmedelsaffär och tänker på den industriella mjölkproduktionen som en institutionaliserad våldtäkt. I och med att de har den här världsbilden så blir det väldigt traumatiskt att leva i vårt samhälle eftersom de ser världen med ganska annorlunda ögon jämfört med en majoritet av befolkningen i samhället. En del känner en förpliktelse att göra någonting, att gå till handling.

 

Var i Europa är djurrättsrörelsen starkast i dag?

– Den är på uppgång i många länder. Jag tycker Sverige fortfarande har en stark rörelse, även England och Österrike. Sverige har haft förhållandevis många militanta aktivister med tanke på att vi är ett relativt litet land.

 

Varför växer djurrättsrörelsen nu?

– Det är en politiserad fråga samtidigt som det kommer många nya rön, bland annat om antibiotika i foder, djurhållningen och hälsoaspekten – att det kanske inte är så nyttigt att äta mycket kött.

Enligt Kerstin Jacobsson har djurrättsrörelsen ägnat sig åt lobbyism under många år.

– Det är svårt att säga om lobbyismen ökat. Det är olika grenar av rörelsen som jobbar på olika sätt, säger hon. Mycket handlar om att sprida information, de följer forskningen noga och samlar uppgifter.

 

Hur tycker du att de lyckas med sitt arbete?

– Ganska bra skulle jag vilja säga. De har fått stort genomslag i frågor som rör djurhållning och de är bra på att bevaka hur djurskyddslagen efterlevs.

 

”Det finns dock i grunden en välorganiserad djurrättsrörelse i Sverige.”

 

I Sverige är den militanta grenen av djurrättsaktivismen inte stor och generellt har antalet djurrättsaktivister i Sverige minskat sedan 1990-talet, enligt Kerstin Jacobsson.

– Det finns dock i grunden en välorganiserad djurrättsrörelse i Sverige.

Minskningen kan delvis också bero på att Sverige fått en bättre djurhållning.

– Djurrättsrörelsen har faktiskt fått igenom en hel del och Sverige kan man säga har haft en ganska framgångsrik djurrättsrörelse, säger Kerstin Jacobsson.

 

Fotnot. Artikeln publicerades första gången i Svensk Jakt Nr 2/3-2015.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev