Professor Lennart Balk leder ett internationellt forskningsprojekt som undersöker bristen på tiamin hos vilda djur. I en vetenskaplig artikel hävdar han att problemet är mer utbrett än vad man tidigare känt till. Foto: Jan Henricson

I artikeln beskrivs hur tiaminbristen är mer utbredd än vad man tidigare känt till och förekommer över hela norra halvklotet. I ett forskningsprojekt som leds av professor Lennart Balk vid Stockholms Universitet har tusentals vilda djur undersökts i 45 områden i Nordamerika och Europa.

– Vi har undersökt djur i Stilla Havet, i de stora sjöarna i Nordamerika, i Atlanten och i Östersjön för att nämna något. Resultaten är alarmerande. Överallt lider djur som ejder, blåmussla, atlantlax och amerikansk ål brist på det livsviktiga vitaminet, säger Lennart Balk till Svensk Jakt.

Komplicerad forskning

Tiaminbrist kan leda till döden, men kanske ännu allvarligare är att den påverkar djurens reproduktion, vilket innebär att populationerna minskar i storlek.

– En slutsats är att tiaminbristen kan förekomma i ett visst område varifrån den kan försvinna för att senare återkomma, säger Lennart Balk.

Även om han ännu inte vet vad tiaminbristen orsakas av är han övertygad om att den beror på mänsklig påverkan. Problemet kan jämföras med de skador DDT och PCB orsakade på djurlivet, exempelvis säl och utter.

Små steg

– Att hitta orsaken är ett komplicerat arbete som kräver mängder av analyser av kemiska ämnen. Det gäller att vara mycket noggrann och ta små steg i taget för att successivt närma sig svaret, säger Lennart Balk.

Men han vill inte säga att uppgiften är hopplöst svår.

– Nej, vi har på ett antal områden fått mycket större kunskap. Till exempel vad gäller kopplingen mellan ejderns minskning och tiaminbristen i dess huvudsakliga föda blåmusslan, säger Lennart Balk.

Kemiska analyser

I ett pressmeddelande som gick ut under onsdagen skriver forskarna att tiaminbristen hos de undersökta arterna har påvisats med hjälp av kemisk och biokemisk analys.

Exempel på effekter som inte är direkt dödande, men som har kopplats till tiaminbristen är minskad tillväxt, förändrade organstorlekar, allmänt försämrad näringsstatus, försämrade blodvärden, ökade infektioner, förändrat beteende, försämrad simförmåga och mycket allvarliga effekter på fortplantningen.

En ödesfråga

Lennart Balk går så långt att han hävdar att tiaminbristen hos vilda djur är en ödesfråga:

– Det går inte att utesluta att tiaminbristen är så allvarlig att den bidrar till det globala utdöendet av många djurarter. Och nej, det är inte att dra för långtgående slutsatser. Vi ser över stora delar av norra halvklotet djur som är påverkade av det här, säger Lennart Balk.