I ett flertal nyhetsartiklar den senaste tiden har flera av landets medier hänvisat till en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Artikeln handlar om de stora rovdjurens trofiska kaskadeffekter på ekosystemen, eller enklare formulerat; vad de stora rovdjuren har för effekter på naturen.

I artikeln står det att forskare tittat på unika ekosystem där människan har liten eller ingen påverkan. Man nämner bland annat Yellowstone i USA och Amchitka i Alaska.

Men för att det här ska bli intressant för svenska läsare har man försökt applicera artikeln på Sverige.
Håkan Sand är, tillsammans med Camilla Wikenros på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), den forskare i Sverige som kommit närmast studier av rovdjurens kaskadeffekter på ekosystemen. Vi låter honom kommentera lite av det som har skrivits efter att Science artikel publicerades den 10 januari.

Gäller detta även i Norden?
På Svt.se står det:
”…de stora rovdjuren påverkar hela växtligheten i både skogar och vatten, och indirekt därmed även alltifrån fågellivet till insekter… Och samma effekter syns oavsett om man granskar ekosystemen i Norden, med bland annat vargar och lodjur – eller om man studerar lejonen på den afrikanska savannen.”

Håkan Sand, visar artikeln i Science att rovdjuren har mycket större betydelse för vårt ekosystem i Sverige än man tidigare trott?

– Nej, det gör den inte. De har jobbat i ekosystem som är väldigt lite påverkade av människan och de effekter forskarna pratar om kommer inte att komma till uttryck i Skandinavien. Det skriver de faktiskt också och refererar till Camilla Wikenros som är min före detta doktorand. Det står: ”där vi förväntar oss minst kaskadeffekter är just i ekosystem där människan har en stark påverkan.”

Äpplen med päron
I en krönika i DN skriver Karin Bojs: ” Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område.”

Men Håkan Sand säger att man inte kan se några belägg för klövviltbegränsningar av varg och beskriver resonemanget som äpplen och päron, där äpplen är områden med liten eller obetydlig påverkan av människan, och päron är områden med stark mänsklig påverkan i form av jakt, skogsbruk och jordbruk.

– I Skandinavien har människan redan satt en målnivå med klövviltet och tillkommer rovdjur kommer människan dra ner på avskjutningen. Det är en form av adaptiv respons från jägarna. Så det är inte så att klövviltstammarna minskar drastiskt när det kommer in rovdjur. Utan människan buffrar detta med jakttrycket.
– I vissa fall kan detta till och med ge motsatt effekt då människan blir försiktigare med jakten efter att det tillkommit rovdjur.

Vilka hör till ekosystemet?
Men Bo Ebenman, professor i biologi vid Linköpings universitet, verkar inte hålla med om det och säger till Svt.se:
”En sak som är viktig är att vi också kan se med den här forskningen att människan inte kunnat ta över rovdjurens funktion. Det sägs ibland att mänsklig jakt skulle kunna ersätta rovdjurens funktioner, men den här studien visar att det inte är riktigt så enkelt.”

Och det är något som man tagit fasta på även i artiklar i DN och i Forskning & Framsteg.
Håkan Sand tycker att det där mer är en filosofisk fråga, och lite löjligt.

– Jag tycker det där är lite löjligt. Alla predatorer, om vi nu räknar in människan, har ju sitt sätt att beskatta bytespopulationerna, det är rätt! Men frågan är väl snarare i vilken omfattning det har betydelse för bytesarterna och ekosystemet. Det blir nästan mer en filosofisk fråga.
– Det verkar som att en del inte tycker att människan tillhör ekosystemet och att människans åtgärder per definition är av ondo. I Skandinavien har människan en tiopotens större inverkan på ekosystemet än rovdjuren, så människan är mycket speciell i ett sådant här perspektiv och något som vi förmodligen måste leva med.

Påverkar rovdjuren klimatförändringar?
På svt.se menar journalisten att rovdjuren påverkar klimatförändringarna.
”För eftersom rovdjuren indirekt gynnar växtlighet så bidrar de också till att motverka växthuseffekten och jordens klimatförändringar. Växterna som gynnas av rovdjuren tar nämligen upp en hel del koldioxid.”

Håkan Sand skrattar till.

– Jag tycker det är fruktansvärt långsökt och nästan lite… ja, jag vill inte säga ordet. Man försöker hitta argument för att det här ska vara så bra som möjligt. Men att detta ska ha mer än marginell påverkan har jag svårt att tro.

Inga kaskadeffekter alls?
Håkan Sand och SLU har planer på att titta närmare på den typen av effekter som nämns i Scienceartikeln, i Sverige. Men man förväntar sig som mest marginella effekter av den typen som tagits upp.

Men finns det inga så kallade kaskadeffekter av rovdjuren i Sverige?
– I Sverige har vi tittat en del på den mängd kadaver som till exempel varg lämnar. Och där har vi kommit fram till att vargen inte betyder så mycket mängdmässigt. Däremot ger det en jämnare fördelning över året eftersom jakten producerar en faslig massa biomassa under september, oktober, november medan vargen ger biomassa under hela året. Och det kan påverka andra arter som annars har det svårt att skaffa mat under året.