I Aneby älgskötselområde som omfattar hela jaktvårdskretsen, och som med sina 50.000 hektar är ett av de större i södra Sverige, har man sedan lång tid tillbaka kontroll på älgstammen.

Skjutna älgar åldersbestäms, slaktvikterna noteras, och kommande års reproduktion uppskattas genom undersökning av kornas livmödrar. Till det kommer älgobs och spillningsinventering.

”En liten kalv blir en liten kviga som blir en liten ko som får små kalvar.”

Inför årets jakt har man konstaterat att förra årets torka haft en dramatisk inverkan på älgstammen. Något som resulterat i att tilldelningen av vuxna älgar minskat avsevärt. Uppmaningen som går ut till jaktlagen är dessutom glasklar:

Skjut små och dåliga älgar! Spara kvalitet för framtiden!

– En liten kalv blir en liten kviga som blir en liten ko som får små kalvar. Vi måste lära oss att jaga mot kvalitet, att vara mer angelägna om vad som blir kvar i skogen än vad som hänger i slaktboden, säger Ingemar Kastensson som arbetar med älgförvaltningen i skötselområdet.

Små kalvar in i stammen

Hur vet man då att älgarna for så illa av torkan? Och hur har ledningen för området fått med sig jägarna i sina resonemang? Ja, statistiken talar sitt tydliga språk och motiv för en annan inriktning på jakten saknas inte.

Under 2018 års älgjakt fälldes 36 tjurar, 26 kor och 85 kalvar inom området. Av kalvarna vägde 59 stycken under 60 kilo. Endast sex kalvar kan betraktas som riktigt fina med en vikt på över 70 kilo.

”Istället för de vuxna älgar vi sköt pytsade vi in 60 kalvar med en medelvikt på 54 kilo.”

Jämfört med tidigare år minskade kalvvikterna med cirka tio procent. Medelvikten för en kvigkalv var 53 kilo och för en tjurkalv 56. Fällda vuxna älgar vägde emellertid ungefär som tidigare. Utöver det en minskad reproduktion i år.

– Istället för de vuxna älgar vi sköt pytsade vi in 60 kalvar med en medelvikt på 54 kilo. Visst, det fälldes många små vuxna älgar som skulle bort, men också många stora fina djur som nu ersätts av kalvar som inte har en chans att nå samma kvalitet, säger Ingemar Kastensson.

Inte hopplöst

Det hade naturligtvis varit bättre att dra i nödbromsen redan i fjol, och att då koncentrera avskjutningen till älgar av sämre kvalitet, men de problem torkan orsakade uppmärksammades sent. Det var långt lidet på säsongen, och svårt att få genomslag för en ny inriktning i jaktlagen.

– Självkritiskt kan jag också säga att vi inte förstod vilken enorm påverkan torkan skulle få på älgstammen. Det insåg vi först när vi analyserade resultatet av jakten och de inventeringar vi har gjort, säger Ingemar Kastensson.

Men läget är inte hopplöst. Det går att rätta till, även om det inte går på ett år. Och det ställer krav på jägarna att välja rätt djur.

Ingemar Kastensson uppmanar älgjägarna att jaga mot kvalitet. Att det är viktigare att tänka på vad som är kvar i skogen än vad som hänger i slaktboden. Foto: Jan Henricson

I skötselområdet bör det grundat på insamlade uppgifter finnas cirka 60 fjolårsälgar med låga vikter. De bör skjutas i första hand. För att stimulera till det får jägarna enligt skötselområdets regler räkna en liten älg – gränsen är satt vid 100 kilo – som kalv, även om fällavgiften till länsstyrelsen blir för en vuxen.

– Jag skulle tro att en hel del vuxna kommer att skjutas i tron att de är kalvar. När kon inte får nya kalvar följer inte sällan fjolingarna henne in på hösten. Men det gör ju inget, huvudsaken är att de kommer bort, säger Ingemar Kastensson.

”Vi måste göra så här för att vi inte om två­–tre år ska ha en älgstam i brant utförsbacke.”

Tilldelningen av vuxna älgar har mer än halverats inom området, medan man inte håller igen på kalvarna.

– Vi måste göra så här för att vi inte om två­–tre år ska ha en älgstam i brant utförsbacke. Förra årets kalvar kommer inte att som vuxna producera så många kalvar av bra kvalitet som i en normal älgstam, säger Ingemar Kastensson.

Dåligt med kalv och vikande älgstam

Med tidigare forskning som grund bedömer han att också årets kalvar riskerar att vara mindre än normalt. Dessutom färre.

Rapporter från sommarens observationer talar också om färre och mindre kalvar än vanligtvis. Utöver det indikerar gulkroppsundersökningen efter fjolårets jakt att det kan röra sig om en halvering av reproduktionen i år.

Jaga med kvalitet

Sammantaget och om det är så illa som Ingemar Kastensson befarar, påverkar torrsommaren två årskullar kalvar, i färre antal och i kvalitet. I ett sådant läge gäller det att vara extra rädd om de fina vuxna älgarna.

– Jag menar att de slutsatser vi drar kan tillämpas överallt i södra Sverige, även om det kan finnas områden som klarat sig bättre. Vi måste lära oss att jaga med kvalitet. När det var gott om älg för 15–20 år sedan kunde vi närmast urskillningslöst skjuta bland hondjuren. Men när vi är nere på 5–7 älgar per tusen hektar i vinterstam har vi inte råd att skjuta stora fina kor. Med en så liten älgstam kan det ta flera år innan en ny ko tar den gamlas plats, säger Ingemar Kastensson.