Det finns ingen exakt siffra på hur många samer det finns i Sverige. Enligt samer.se gjordes en beräkning 1975 som visade att det då fanns omkring 20 000 samer i Sverige.

Numera görs inte längre folkräkningar baserad på etnisk grund i vårt land, men uppskattningsvis finns det i dag mellan 20 000 och 40 000 samer i Sverige. Av dessa är cirka 3 600 renägare, varav cirka 2 000 är medlem i en sameby.

Det innebär att endast 5 till 10 procent av den samiska befolkningen åtnjuter särskilda jakt- och fiskerätter. Övriga samer måste liksom vem som helst boende i Sverige lösa jakt- och fiskekort på statens mark.

Särskilda rättigheter

Men de särskilda jakt- och fiskerättigheterna, där bland annat älgjakt ingår, är kopplade till medlemskap i en sameby. Rättigheterna är knutna till renskötselrätten, som enligt lagstiftningen utövas genom medlemskap i sameby.

Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runessons nya förslag innebär att samebyn ska äga rättigheterna, inte medlemmen.

Dessutom ska samebyarna sköta upplåtelserna av jakten och fisket, vilket i praktiken innebär att jägare och fiskare inte kan lösa jakt- och fiskekort via länsstyrelsen i framtiden.

Nytt lagförslag

Svensk Jakt kan i dag avslöja innehållet i det utkast – eller skiss – till lagförslag som Eric M Runesson lagt fram för parlamentarikerna i Renmarkskommittén.

Förslaget innebär att samebyarna, eller renskötselrättsföreningarna, som Runesson vill kalla dem, kommer att få större inflytande. Samer som står utanför dessa föreningar, samt andra minoriteter och övrig befolkning, kommer inte ha någon jakt- och fiskerätt på statens mark. Alltså ingen möjlighet att via staten lösa ett jakt- eller fiskekort.

Det är renskötselrättsföreningarna som i Runessons förslag ska råda över vilka som får jaga och fiska i fjällen i framtiden.

Inte färdigt

Eric M Runesson påpekar följande i en inledande text till förslaget: ”Jag är medveten om att dokumentet kan ge intryck av att vara ´färdigt´. Det är inte avsikten. Alla delar måste trimmas in mot varandra och smörjas så att det blir ett fungerande urverk. Där är vi inte ännu med denna text.”

Renmarkskommittén fick i uppdrag att utreda samebyarnas organisation och medlemskap och analysera frågan om en rätt till jakt och fiske tillkommer samer som inte är medlemmar i samebyar. I två promemorior som nyligen presenterats tas frågan upp, men där ges det inga direkta svar eller förslag på lösning.

Större öppenhet

Eric M Runesson förordar dock ett alternativ där samebyarna i princip blir tvingade att lyda under lagen om ekonomiska föreningar. Det skulle i så fall innebära en större öppenhet jämfört med i dag.

Det som inte framkommer i någon av hans promemorior, men däremot i den skiss till lagförslag som skickats till parlamentarikerna, är att samebyarna föreslås få en slags äganderätt.

Förenklat handlar Runessons förslag om att omvandla renskötselrätten till en form av civilrättslig äganderätt.

Expertgruppen

Eric M Runesson vill nu att parlamentarikerna i Renmarkskommittén tar ställning till hans förslag och att kommitténs expertgrupp därefter kopplas in.

”Enligt min uppfattning är expertgruppen mest användbar för att yttra sig i sak- och tillämpningsfrågor och om konsekvenser av olika handlingsalternativ.”

Runesson vill inte att renskötselrätten ska vara knuten till etnicitet:

”I stället för att som i dag definiera rätten som knuten till etnicitet bör den som jag ser det relateras den till den fastighetsrättsliga systematiken och identifieras som en särskild rätt till fastighet.”

Kritisk till förslaget

I skissen till en ny renmarkslag, skriver Runesson:

”Renskötselrätt är en särskild rätt till fastighet som gäller i vissa delar av Sverige. Rätten grundas på urminnes hävd och den regleras i denna lag.”

Eva Kvist, verksamhetsledare vid Svenska tornedalingars riksförbund, är kritisk till idéerna som Runesson nu delgett parlamentarikerna.

– Förslaget är ett hot mot den minoritet jag företräder. Det stärker rättigheterna för en grupp på ett sånt sätt som innebär att det försvagar rättigheterna för en annan grupp, säger hon.

Exkluderar grupper

Eva Kvist menar att renskötsel bedrivits även av tornedalingar.

– Vi ser en fara i att han vill begränsa rättigheterna för en grupp, det innebär att man exkluderar andra. Renskötsel är kultur och tradition även för andra folkgrupper; tornedalingar, kväner och lantalaiset. Ramkonventionerna och lagen om nationella minoriteter, som skyddar nationella minoriteter, är tydliga: de ska gälla samtliga minoriteter, säger Eva Kvist.

– Runessons lagförslag stärker bara motsättningarna mellan nationella minoriteter och internt inom minoriteterna. Det leder till ökad polarisering när andra grupper fråntas rättigheter.

Kommitténs framtid under lupp

I början av oktober har Renmarkskommittén sitt nästa möte. Då samlas parlamentariker och sakkunniga.

Samtidigt pågår, enligt vad Svensk Jakt erfar, diskussioner mellan riksdagspartierna om Renmarkskommittén och framtiden.

När kommitténs delbetänkande gick ut på remiss var det många berörda som tog chansen att tycka till. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet fick in närmare 600 remissvar.

Nära få sparken

Några av remissinstanserna har även krävt att kommittén läggs ner.

Vid årsskiftet var det även nära att regeringen gav Eric M Runesson sparken från sitt uppdrag som ordförande i Renmarkskommittén, men han räddades kvar i sista stund av Liberalerna och Jakob Olofsgård, som är parlamentarisk ledamot i Renmarkskommittén.

På frågan om det var Liberalerna som räddade kvar Eric M Runesson som ordförande för kommittén svarade Jakob Olofsgård i mars i år:

– Han har en majoritet av parlamentarikerna. En tydlig majoritet är för det arbetet. Det sekretariatet skriver och tar fram måste det finnas en majoritet för bland parlamentarikerna.

Liberalerna avgör

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot delbetänkandet.

Det gjorde dock inte Liberalerna, som i stället för att entlediga Runesson ville att betänkandet skulle gå ut på remiss.

Frågan är hur Liberalerna och Jakob Olofsgård kommer att agera nu, när kommitténs framtid är under lupp.

Svensk Jakt har sökt såväl Jakob Olofsgård som Eric M Runesson för en kommentar, dock utan att lyckas.