Renmarkskommittén har som uppgift att reda ut om rätten till jakt och fiske även gäller samer som inte är medlemmar i samebyar. I direktiven till utredningen påpekas att jakt och fiske är en viktig del av samisk kultur, även för samer som inte är medlemmar i samebyar.

I dag är rättigheterna till jakt och fiske knutet till renskötselrätten, som enligt lagstiftningen utövas genom medlemskap i samebyar.

Medlem i sameby

Det är dock långt ifrån alla samer som är medlem i en sameby. I Sverige finns cirka 4 600 renägare, många av dessa är samer, dock inte alla. Enligt Sametinget finns det mellan 20 000 till 40 000 samer i Sverige.

Renmarkskommittén har uppdraget att ta ställning till vilken rätt till jakt och fiske som kan tillkomma de samer som inte är medlemmar i samebyar.

Regelverk

Bakgrunden är att  det har ifrågasatts om regelverket om medlemskap i samebyar är förenligt med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om skydd för egendom.

Skäl för kritiken har bland annat varit att utövandet av renskötselrätten har knutits till medlemskap i en sameby, där medlemmarna har möjlighet att påverka vilka andra samer som ska kunna utöva rättigheten, konstaterar Eric M Runesson i promemorian.

Etnicitet

Han har också kommit fram till att det i svensk rätt inte finns någon renskötselrätt och inte heller någon jakt- eller fiskerätt som grundas i etnicitet, varken för samebymedlemmar, andra samer, tornedalingar eller andra.

”Det finns däremot rättigheter grundade i markägande och rättigheter grundade i historisk markanvändning. Renskötselrätten är en sådan historiskt grundad civilrättslig rätt till fastighet som avser rätten att samfällt tillsammans med andra rättighetshavare i ett samebyområde använda mark för renskötsel, jakt och fiske. Rätten är, likt andra samfällda fastighetsrätter, knuten till en association och förutsätter medlemskap i associationen.”

Endast samebyn har jakträtt

Med andra ord är det enligt Runessons tolkningar endast samebyar som har jakträtt, inte samerna som folkgrupp.

Eric M Runesson anser vidare, enligt promemorian, att kravet på medlemskap i en sameby för att kunna utöva renskötselrätt inte kommer i konflikt med regeringsformens och Europakonventionens rättighetsreglering.

Existerande rättigheter

Han menar att Regeringsformens och Europakonventionens rättighetsreglering skyddar redan existerande rättigheter, det vill säga samebymedlemmarnas rättigheter, inte andra personers anspråk på samebymedlemskap.

Med andra ord har alltså inte personer utanför samebyarna någon renskötselrätt. ”Svensk rätt utesluter dock inte att sådana personer kan göra gällande rättigheter av urminnes hävd till jakt och fiske. Det handlar i så fall om enskilda personers, familjers eller bysamfälligheters rätt att använda ett visst vatten eller markområde – inte om någon rätt till ett helt samebyområde eller liknande.”

Etniskt monopol

Eric M Runesson för ett resonemang i promemorian om att rennäringslagens regler om att bara samer får utöva renskötselrätt inte innebär en etnisk grund för rätten, men ett etniskt monopol.

”Det etniska monopolet omfattar emellertid enbart utövande av renskötsel och renskötselrätt enligt rennäringslagen. Om någon person som inte är same vill sköta renar på egen eller arrenderad mark står det den personen fritt att göra det, med respekt för andra rättighetshavares markanvändning (exempelvis samebyars) där sådana finns.”

Eric M Runesson menar att samer utanför samebyarna, tornedalingar och andra minoriteter kan ha andra rättigheter i egenskap av att tillhöra ett urfolk eller en minoritet, men att det då inte handlar om civilrättsliga rättigheter utan om rättigheter att bland annat få sin kultur beaktad.