Publicerad 4 december 2017 - 09:23

Skogsharen dör snabbt av harpest, men en ny studie visar att fältharar kan överleva och utveckla kroniskt smittsam sjukdom. Foto: Kenneth Johansson

Fältharar kan vara kroniskt smittade av harpest

Harpest kan smitta människor genom dåligt tillagat kött. Skogsharen dör relativt snabbt av smittan, men fältharar kan överleva och utveckla kronisk sjukdom.

Gete Hestvik, SVA.

Harpest, eller tularemi, kan infektera och smitta ett stort antal djurslag, även människor. I en ny avhandling visar doktorand Gete Hestvik vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för första gången att även muskulaturen hos smittade harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis. I studier har hon även funnit att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.

Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige, och den sprids vid direktkontakt mellan sjuka djur.

– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger Gete Hestvik i ett pressmeddelande från SVA.

 

Dör snabbt av smittan

Skogsharar och smågnagare är mycket känsliga för infektion av harpest. De drabbas oftast av akut sjukdom och dör relativt snabbt. Köttätare som bjrön, järv, räv och vildsvin drabbas däremot inte alls av sjukdomen, möjligen i lindrigare form. Köttätare som exponerats för harpest har också förmågan att bilda antikroppar mot sjukdomen.

Människor får vanligtvis feber, huvudvärk och illamående.

– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött, säger Gete Hestvik.

 

Kroniskt smittsamma fältharar

Undersökta fältharar har i vissa fall haft kroniska förändringar i lungor och/eller njurar. Det tyder enligt studien på en långvarig sjukdom och att fältharar därmed kan bilda reservoarer för harpestbakterien i Sverige, vilket även beskrivits i andra länder.

Sjukdomen drabbar framför allt gnagare och harar, vilka verkar vara känsligast för infektionen, men förekommer sporadiskt hos flera andra djurarter. Den finns rapporterad hos mer än 200 olika arter inkluderande fiskar, groddjur, reptiler, fåglar, däggdjur och olika typer av leddjur (insekter, spindlar med flera). I Sverige är den diagnostiserad på skogshare, fälthare, kanin, bisam, lämmel, ekorre, smågnagare, korp, fjällvråk och slaguggla.

Bland de vilda djuren ses harpest i Sverige oftast hos skogsharar, fältharar och smågnagare, vilka verkar ha hög känslighet för sjukdomen. Djur som är känsliga för harpest insjuknar en eller ett par dagar efter att de smittats. Infektionen leder ofta till en allmän blodförgiftning och vid obduktion av det döda djuret ser man framför allt vita härdar (nekroser, det vill säga vävnadsdöd) i lever, mjälte och benmärg.

Harpest

Harpest förekommer i dagsläget i större delen av Sverige, med undantag för de allra sydligaste delarna.

Smittsamheten är mycket hög och sjukdomen kan också drabba människor. Den vanligaste infektionsvägen för människor är via bett av infekterade myggor, men man kan också drabbas genom direktkontakt med infekterade gnagare och harar eller genom att man äter infekterat kött eller dricker smittat vatten.

Eftersom myggor är de vanligaste smittspridarna i Sverige uppträder sjukdomen främst under sensommaren och den tidiga hösten. När frosten kommer och myggorna försvinner, avtar också harpesten. Människor som infekteras via myggor får efter ett par dagar en lokal ansvällning (böld) på infektionsstället. Bölden kan brista och töms då på var. Senare svullnar den närmaste lymfknutan upp och även denna kan brista. Infektionen leder i allmänhet till hög feber och allmänpåverkan. Människor som misstänker att de smittats av harpest bör söka läkare för att få antibiotika. Genomgången sjukdom hos människa ger livslång immunitet.

Källa: SVA

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram