EU-kommissionens förslag: ”Medlemsländerna tagna på sängen”
Magnus Bergström, gruppchef på miljödepartementet, anser att det är svårt att föreställa sig att ett jaktförbud på tio procent av Sveriges yta skulle bli verklighet. Men om knappt en månad, den 15 december, ska regeringskansliet ha svarat på ett förslag från EU-kommissionen som innebär just det.
Bakgrunden är den strategi för ökad biologisk mångfald i Europa till år 2030 som presenterades i maj av EU-kommissionen. I den fastslås procenttalen 30 procent skyddad natur och tio procent strikt skyddad natur av EU:s landyta.
Det innebär en kraftig ambitionshöjning av de satsningar som gjorts med exempelvis Natura 2000-områden som är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. I Sverige finns drygt 4.000 Natura 2000-områden på en sammanlagd yta av mer än sju miljoner hektar. En del av dem är också naturreservat eller nationalpark och utgör ett representativt urval av naturmiljöer i Sverige.
EU-kommissionen vill stoppa jakt för ökad biologisk mångfald
Målsättningen med EU-kommissionens strategi är att skapa tillräckligt stora områden där naturliga processer och ekosystem kan återhämta sig – utan mänsklig påverkan. För att nå dit anser kommissionen att det behövs mer skyddade områden. 30 procent av EU:s landyta ska få ett mer övergripande skydd och tio procent ett strikt skydd.
Man tar även upp covid-19 och hävdar vikten av stabila ekosystem för att undvika framtida pandemier.
Jakt- och fiskeförbud
I dokumentet Draft technical note on criteria and guidance for protected areas förs bland annat förslaget fram om jakt- och fiskeförbud i de strikt skyddade områdena, på tio procent av EU:s yta. Mänskliga aktiviteter som innebär ett ”uttag” ur naturen ska förbjudas där och jakt jämställs där med gruvdrift och skogsbruk.
Dessutom förväntas länder som redan har en bättre biologisk mångfald och mer skyddsvärda naturområden att ta ett ännu större ansvar. Det skulle definitivt kunna drabba Sverige.
Utkastet presenterades för EU:s expertgrupp för fågel- och art- och habitatdirektiven (NADEG) den 22 oktober. I den gruppen finns representanter från det svenska miljödepartementet och Naturvårdverket, liksom intressegrupper som FACE, den europeiska jägarförbundsfederationen där Svenska Jägareförbundet är medlem.
Närhetsprincipen
Ministerrådet gav dagen efter sitt uttalade stöd för ambitionerna i förslaget, men tillägger att hänsyn måste tas till nationella förhållanden, den så kallade subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) som innebär att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå.
”Rådet understryker att man i den nya europeiska styrningsramen för biologisk mångfald måste respektera subsidiaritetsprincipen och att alla relevanta förslag bör utarbetas och utvecklas i samarbete med medlemsländerna.”
– Ministerrådets pressmeddelande
EU-kommissionen vill ha snabbt svar på utkastet från alla medlemsstater. Redan den 15 december vill kommissionen ha in synpunkter och 2021 ska kriterierna vara klara för vilka områden som är aktuella. År 2023 ska länderna ha pekat ut lämpliga områden och 2024 ska EU utvärdera och överväga lämpliga åtgärder och eventuellt behov av lagstiftning.
Fördelningen antagen
Magnus Bergström, gruppchef på miljödepartementet bekräftar att fördelningen 30 procent skyddad natur och tio procent strikt skyddad natur redan är antagen, men betonar att den ska uppnås på EU-nivå, inte nationell nivå. Han säger dessutom att det inom EU faktiskt bara återstår fyra procent för att komma upp i 30 procent skyddad natur.
– Nu går man vidare med olika områden i strategin. Reservering av mark är en sak, en annan är definitioner av skydd och strikt skydd. Den processen börjar nu i NADEG-gruppen. Det är en öppen process, tycker jag, säger Magnus Bergström.
Formellt skydd
I Sverige används termen formellt skydd och det förekommer redan undantag för jakt inom vissa skyddade områden.
– Olika stater har olika syn på vad skydd är och varje medlemsstat har sin tradition av hur man skyddar. Tittar vi på Sverige har vi en lång tradition att bedriva friluftsaktiviteter i skyddade områden, ända sedan vi började inrätta skydd för över hundra år sedan, där människan är med som en del i naturen. Men det skiljer sig mot den centraleuropeiska traditionen. Det lyser fram i den här noten, säger Magnus Bergström och syftar på den tekniska noten från EU-kommissionen.
Han fortsätter:
– Men man säger också att man ska hänsyn till medlemsländernas olika förutsättningar. Det skulle vara oerhört svårt att se hur det (ett jaktförbud på tio procent av Sveriges yta, red:s anm) skulle kunna genomföras.
Inväntar underlag
Miljödepartementet inväntar nu ett underlag från Naturvårdsverket.
– Vi kommer att föra fram Sveriges synpunkter i svaret den 15 december, säger Magnus Bergström.
Både på miljödepartementet och Naturvårdsverket förväntar man sig sedan många turer innan arbetet är klart.
– Detta är det första som kommissionen skickar ut. Det är svårt att säga var det landar i slutänden, menar Magnus Bergström.
15 procent
I Sverige består redan nästan 15 procent av landets yta av någon form av skyddad natur. Till exempel 5.111 naturreservat (9,2 procent) och 30 nationalparker (1,4 procent). Naturvårdsområden, biotopskyddsområden och Natura 2000-omården ingår i den totala arean formellt skyddad natur.
”För att Sverige ska klara internationella åtaganden och uppnå miljömålen behöver fler land- och vattenområden långsiktigt formellt skydd.”
– Naturvårdsverkets hemsida
Helene Lindahl, handläggare på Naturvårdsverkets artenhet, sitter som svensk representant i NADEG och fungerar som en länk mellan regeringskansliet, Naturvårdsverket och NADEG-gruppen.
– I NADEG representerar jag regeringen, inte Naturvårdsverket eller mig själv, poängterar hon.
Helene Lindahl berättar att NADEG vanligtvis får handlingar i god tid till sina möten. Så var inte fallet i oktober, den tekniska noten med bland annat förslag på jaktförbud kom precis före mötet och hade inte hunnit diskuteras innan.
– Det är nog många länder som reagerar över saker i den här noten, säger hon.
Det pågår nu ett intensivt arbete på flera enheter inom Naturvårdsverket med att få klart ett underlag till regeringskansliet.
– Men det är inte säkert att det blir Naturvårdsverkets förslag som slutligen skickas in. Svaret till kommissionen ska inte vara verkets syn, utan den svenska regeringens syn, säger Helene Lindahl.
Politisk fråga
En av enheterna på Naturvårdsverket som arbetar med underlaget till regeringskansliet är områdesskyddsenheten, där Maano Aunapuu är enhetschef.
Ett förbud mot jakt på tio procent av landets yta, är det rimligt i Sverige?
– Vi har en viltstrategi på verket, som säger att vi ska främja hållbar jakt. Vi ser sällan ett behov av att förbjuda jakt och anser att vi har en annan syn på detta. Vi håller definitivt inte med om att jakt behöver förbjudas, vi ska främja jakt i Sverige, även i skyddade områden där det är förenligt med syftet, säger han.
Hur ser du på att Sverige kan tvingas till ännu större skyddade arealer på grund av att andra länder inte klarar att uppfylla sin del?
– Det är inte upp till tjänstemän att uttala sig om utan är en politisk fråga, säger Maano Aunapuu.
Skrivbordsprodukt
Torbjörn Larsson, ordförande i Svenska Jägareförbundet och FACE, skräder inte orden om förslaget som medlemsländerna nu måste ägna tid och pengar åt att besvara:
– Det här är en skrivbordsprodukt från EU-kommissionen. Det är en tjänstemannaprodukt, parlamentet har inte sett det och medlemsländerna är tagna på sängen. Det är typiskt att man kör det här racet från kommissionen. Det är en form av aktivism, och vi måste ställa krav på konsekvensanalys, säger han.
”Det här är den sämsta delen av Europasamarbetet vi ser, det är olyckligt, det spär på ännu mer av nationalism och krav på stängda gränser.”
– Torbjörn Larsson, ordförande i FACE och Svenska Jägareförbundet
Varför anses jakt hota den biologiska mångfalden?
– Kommissionens senaste förslag ter sig som fullständigt ogrundat och kontraproduktivt. Det verkar bygga uteslutande på en romantisk idé om helt orörd natur i vilken människan inte är en del och ett djupt missförstånd vad gäller den hållbara jakten som del av naturliga processer, säger Torbjörn Larsson och fortsätter:
– Jakt bidrar tvärtom till den biologiska mångfalden, det har FACE visat i en rapport, Biodiversity manifesto. Det ger exempel på att jägarna ofta bidrar till bevarandet av arter, eftersom vi skapar gynnsamma livsmiljöer. Kommissionen har inte presenterat någon som helst information varför jakt skulle anses vara ett hot mot den biologiska mångfalden.
Kan inte ett strikt skydd av och jaktförbud på stora landområden få motsatt effekt än den avsedda biologiska mångfalden? Att vissa arter får fritt spelrum och därför hämmar andra?
– Definitivt är det så. Det är allmänt erkänt i internationella konventioner och på EU-nivå att hållbart nyttjande som jakt utgör en grundpelare för att skapa incitament att bevara habitat och arter. Internationella fora varnar för att införa generella jaktförbud, eftersom man av erfarenhet vet att det ofta får negativ effekt, säger Torbjörn Larsson.
Skrivelse till ministern
Svenska Jägareförbundet har på onsdagen skickat en skrivelse till landsbygdsministern med kopia till miljödepartementet:
”Vi uppmanar regeringen att skyndsamt agera i denna fråga som annars riskerar få stor negativ påverkan på jakt, fiske, hållbart brukande och många andra områden av socio-ekonomisk, kulturell och ekologisk betydelse i Sverige.”
Läs om rewilding
I Svensk Jakt nr 6-2018 publicerades ett antal artiklar om rewilding och krafterna bakom rörelsen, under huvudrubriken Med naturen som religion. Inom rewilding är förbud mot jakt en bärande tanke liksom att naturen ska lämnas att sköta sig själv.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.