Vad är en våtmark? Frågan har ställts på sin spets med EU:s blyhagelförordning som gör det förbjudet att jaga med eller inneha blyhagel i eller inom 100 meter från en våtmark, från och med den 16 februari i år.

Med EU-beslutet blir det i stort sett omöjligt att jaga med blyhagel, då så gott som all svensk mark är inom nära avstånd till det som enligt Ramsar-konventionen klassas som våtmark.

Det kan vara ett dike, en torvmosse eller en tillfällig vattensamling. Alltså är definitionen mycket mer omfattande än det vi i Sverige ser som våtmarker, och där det sedan tidigare är förbjudet att jaga med bly.

Egna linjer

Jägareförbundet har vid upprepade tillfällen hävdat att EU-kommissionen ger utrymme för medlemsländerna att i egna riktlinjer till hur förordningen ska efterlevas, se till dess syfte i stället för att slaviskt följa dess bokstav.

Trots vallöften – regeringen ser ingen möjlighet stoppa blyhagelförbudet

Något som tillbakavisades av regeringen i en artikel på Svenskjakt.se där miljöministerns pressekreterare Niki Westerberg uttalade att det inte stämde:

– Vi har inte möjlighet att göra några egna tolkningar av våtmarksbegreppet. Det är en missuppfattning att det finns en sådan öppning, sa Niki Westerberg i artikeln.

Läglig dom

Men nu visar en dom i EU-domstolen att det visst finns möjligheter för medlemsländerna till egna tolkningar.

Domen, som kommer lägligt eftersom Naturvårdsverket arbetar med att ta fram riktlinjer avseende blyhagelförbudet, avkunnas i ett mål där polska jakt- och skytteintressenter ville ogiltigförklara hela blyhagelförordningen.

Ola Wälimaa.

– Nu lyckades man tyvärr inte med det, då domstolen kom fram till att det är en laglig reglering. Vad som är positivt är dock att man i domen bekräftar det EU-kommissionen sagt angående medlemsländernas handlingsfrihet, säger Ola Wälimaa, förbundsjurist på Svenska Jägareförbundet.

Hänvisar till kommissionen

I åtminstone två punkter i utslaget hänvisar EU-domstolen till vad EU-kommissionen uttalat om blyhagelförbudet:

”Som kommissionen så riktigt har påpekat, syftar den ifrågasatta regleringen till att skydda vattenfåglar och de arter som konsumerar dem. Tolkningen av begreppet ”våtmarker” i det narrativet syftar till att avgränsa dessa områden. Detta inkluderar dock inte områden som till exempel på grund av dess storlek eller instabilitet, sannolikt inte kommer att vara livsmiljö för vattenfåglar.”

Eller enklare uttryckt, syftet med de nya reglerna är att skydda andfåglar och predatorer som äter sådana. Reglerna gäller dock inte våtmarker som är temporära eller för små för att kunna vara en livsmiljö för andfåglar.

Syftet är huvudsaken

– Därmed är det klarlagt av EU-domstolen att det är syftet med förordningen, att vi inte ska utsätta andfåglar för risken att plocka i sig blyhagel, som är huvudsaken. Det vill säga att det finns utrymme för Naturvårdsverket att i sina riktlinjer vara pragmatiska, säger Ola Wälimaa.

Han betonar att det ändå är den enskilde jägaren som måste göra egna bedömningar för att följa blyhagelförordningen.

Naturvårdsverket: ”Enklast att välja hagelammunition utan bly”

– Naturvårdsverket riktlinjer till hur jägarna ska efterleva regelverket är förstås mycket viktiga, och jag är övertygad om att kontrollmyndigheterna och domstolarna tar till sig vad EU-kommissionen och nu EU-domstolen uttalat angående syftet med blyhagelförbudet, säger Ola Wälimaa och fortsätter:

– Men den slutliga tolkningen av lagarnas exakta innebörd görs av domstolarna, och innan ett eller flera fall har avgjorts där kan ingen med säkerhet säga vad som är rätt eller fel vad gäller blyhagelförbudet i förhållande till våtmarksbegreppet.