Publicerad 2 juni 2020 - 20:45

Älgtjuren var oskadad, men stressad, och anföll eftersöksjägaren som kallats till E6:an för att lösa situationen. Foto: Privat/Martin Källberg

Eftersöksjägare: ”Älgtjuren stångade mig rakt i bröstet”

Premium

Att en eftersöksjägare blivit nedsprungen av en skadad älgtjur på Europaväg 6 spreds under gårdagen som en löpeld i landets medier. Men vad var det egentligen som hände? Svensk Jakt har pratat med jägaren Jan om den dramatiska händelsen som kunde ha slutat riktigt illa.

Det första Jan säger när Svensk Jakt ringer upp är att tjuren inte var skadad. Den hade inte varit inblandad i en olycka innan han kom till platsen. Den hade kommit innanför viltstängslet på den hårt trafikerade motorvägen, men lyckats klara sig undan de framrusande fordonen.

– Men det visste jag inte när polisen gav mig uppdraget. En långtradarchaufför hade ringt och sagt att han sett en älg i vägdiket innanför stängslet. Så det fanns ju fog för att tro att den var skadad.

Jan körde norrut mot Hallandsåsen från Ängelholm. Någon älg syntes inte där den setts ligga, så uppe på åsen vände han och körde söderut.

– Då fick jag se älgen, en tjur med fint utlägg och där hornen börjat dela sig, så det var en skaplig älg. Definitivt en som kunnat bli riktigt stor. Men något fel syntes inte på den. Så istället för att avliva den ville jag försöka få den till rätt sida stängslet.

 

Stoppad trafik

Under tiden som Jan lyckades få bilar och lastbilar att slå av på farten ringde han polisen. Att det inte skulle lyckas utan hjälp av blåljus stod helt klart. Och det dröjde bara några minuter så var polis på plats som stoppade trafiken i södergående riktning.

– Sedan började jag gå efter älgen. Tanken var att den skulle gå undan framför mig till en avfart 500 meter norrut. Till att börja med gick det bra. Men så fick den för sig att gå över på andra sidan motorvägen.

Nu stoppades även trafiken på väg norrut på E6:an. Och Jan fortsatte med att fösa älgen framför sig. Men så blev den stående, och Jan kom allt närmre tjuren.

– Jag klappade i händerna och pratade för att få den att gå undan. Men nu ville den inte vara med längre. Jag var några meter ifrån den när den lade öronen bakåt, och så kom den med sänkt huvud.

 

Stångad i bröstet

Jan hade ingen chans att hinna undan. Studsaren hade han på ryggen, oladdad eftersom han inte ville gå med laddat vapen bland alla fordon. Och han hade knappast kunnat tro att han skulle behöva skjuta i självförsvar.

– Det tog bara någon tiondels sekund innan den stångade mig rakt i bröstet. Polisen som såg det sa efteråt att jag flög ett par meter bakåt. Sedan stampade den på mig ett par gånger.

När Jan tittade upp var älgtjuren redan hundratalet meter bort. På väg mot den stoppade trafiken där den försökte tränga sig emellan en av de stillastående långtradarna och plåträcket.

 

En stressad tjur

Efter att Jan känt efter att armar och ben fungerade gick han mot älgen igen.

– Jag hade nog behövt sätta mig ner en stund men det var inte direkt läge för det, säger han.

När han närmade sig tjuren och den fick syn på honom igen så la den åter öronen bakåt. Nu stod det klart att den inte tänkte låta sig fösas mer.

– Ja, då blev det klart att det inte gick att rädda älgen, vilket var synd för där miste vi en fin tjur på Hallandsåsen. Jag ringde polisen igen och förklarade läget och fick klartecken att avliva den.

Att älgtjuren var så aggressiv att den gick till anfall tror Jan beror på att den var stressad.

– Den hade varit innanför stängslet ett tag när jag kom dig. Med den trafik som är på motorvägen måste det ha varit väldigt stressande. Sedan blev det inte bättre när jag började fösa den.

 

Blåa märken

För Jan är älgjakten nummer ett. Med sina hundar jagar han älg på Hallandsåsen, i Småland och längre norrut i landet. Under brunsttid har han lockat till sig älgtjurar som kommit riktigt nära.

– Men då har jag suttit i ett torn eller haft några träd mellan mig och tjuren. På motorvägen fanns det inget att ta skydd bakom.

I och med att polis var på plats och att Jan var utsänd av myndigheten fick han åka ambulans till sjukhus, där de konstaterade att han klarat sig bra från närkontakten med skogens konung.

– Så idag är jag på jobbet. Jag har blåmärken och känner mig lite mörbultad, men det är ingen större fara.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram