Mikael Samuelsson vill sätta frågan om fjälljakten högt på den politiska agendan – och varnar för ökande konflikter om ingen långsiktig lösning kommer på plats.

Sedan början av november 2025 är Samuelsson Svenska Jägareförbundets främste förtroendevalde företrädare. Han är alltjämt förbundets förste vice ordförande, då en ordförande endast kan väljas av en årsstämma, men fick axla uppdraget snabbt och oväntat när Peter Eriksson lämnade posten för att ta klivet in i partipolitiken.

Samuelsson är välkänd i jägarleden. Efter flera år som ordförande för Jägareförbundet Norrbotten valdes han 2019 in i förbundsstyrelsen, där han ansvarat för rovdjursfrågorna och varit förste vice ordförande. Nu står han mitt i en av jaktens mest laddade frågor: framtiden för jakten på statens mark.

Valde att agera

Fjälljaktsreformen för drygt 30 år sedan gjorde det möjligt för alla jägare att lösa jaktkort på statens mark ovan odlingsgränsen. Sedan Girjasdomen kom 2020 har flera samebyar krävt ensamrätt att bestämma över jakt och fiske inom sina områden – krav som nu kan komma att prövas i domstol.

– Det här är inte bara en fjällfråga. Det handlar om principen att jakt- och fiskerätten följer markägaren, i det här fallet staten, säger Mikael Samuelsson.

Jägareförbundet valde därför att agera och försökte genom en intervention bli part i rättsprocesserna. Kort därefter meddelade Justitiekanslern, JK, att staten ska hävda gällande lagstiftning, alltså förbudet mot att andra än staten upplåter jakt och fiske på statens mark. Även om Jägareförbundet inte släppts in som part i rättsprocessen efter domar i tingsrätterna i Gällivare och Lycksele, ser Samuelsson ändå resultat.

– Effekten av vår intervention blev att lagstiftningen nu försvaras. Det är avgörande för rättssäkerheten.

Parallellt med förbundets arbete har även Jukkasjärvi byallmänning tillsammans med flera andra samfälligheter tryckt på och uppvaktat JK vid ett flertal tillfällen.

Vad som fick JK att ändra sig lär vi nog aldrig få något officiellt svar på.

Samtidigt växer oron i norr. Fler samebyar förbereder stämningar och Mikael Samuelsson ser hur fronterna hårdnar.

– Ju längre tiden går utan tydlighet, desto mer polariserad blir debatten. Det är farligt, både för jakten och för samexistensen.

En valfråga

Därför vill han göra fjälljakten till en valfråga. Inte en partipolitisk sådan – men en politisk fråga. Jägareförbundet planerar under året riksdagsseminarium, möten med beslutsfattare och samtal med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

– Det finns en stor okunskap. Politiker måste förstå hur viktigt jakt, fiske och friluftsliv är för boende, näringsliv och framtidstro i inlandet.

– Vi vet ännu inte om vi kommer att överklaga besluten vid Gällivare tingsrätt och Lycksele tingsrätt. Effekten av interventionen blev ändå de facto att JK ändrade sin inställning, vilket är bra.

Till Högsta domstolen?

Frågan är nu också om tingsrätterna kommer att låta målet gå direkt till Högsta domstolen, HD, för avgörande – om upplåtelseförbudet i rennäringslagen står sig.

– Om det går direkt till HD blir det en prövning av gällande lagstiftning och det är bra. Det blir också ett ingångsvärde till en ny utredning – vad behöver man skruva på i lagstiftningen. I dagsläget vet vi dock inte om det blir någon hiss upp till HD. Det vi ser är att fler och fler samebyar väljer att stämma staten eller förbereder att göra det. Polariseringen blir större och större ju längre tiden går, säger Mikael Samuelsson.

Jägareförbundet försöker nu bredda frågan till att handla om allas rätt till jakt på statlig mark.

– Det handlar om mer än bara fjälljakt. Ur ett samhällsperspektiv är kanske jakt och fiske bara en liten del, men jakten utifrån vår ståndpunkt är jätteviktig. Vi kommer att driva den här frågan i valet. Vi måste sprida kunskap. Det krävs också ett politiskt ansvarstagande att hitta en lösning som håller för framtiden. Det är få politiker som är insatta och förstår dimensionerna. Det är ingen mening att titta bakåt på gamla oförrätter, det hjälper inte. Samtidigt förstår jag att det är ett politiskt risktagande att ge sig in i debatten, säger Mikael Samuelsson.

Borde ta ställning

Han tycker att kommuner, regioner och större företag som verkar i området borde ta ställning.

– På sikt handlar det om personalförsörjning. Jakt, fiske och friluftsliv är en stor anledning till att många väljer att bosätta sig här – eller att bo kvar för den delen, säger Mikael Samuelsson.

Bakom ordföranderollen finns en tydlig jägarbakgrund. Mikael Samuelsson växte upp i Kisa i Östergötland med harjakt och rådjursjakt. Värnplikten på K 4 i Arvidsjaur blev avgörande – han stannade kvar i norr och hittade där sina jaktformer: trädskällarjakt och älgjakt med löshund.

I dag är han jaktprovsdomare för skällande fågelhundar och återkommer ofta till vikten av etik och ansvar.

– Jaktens starkaste skydd är den höga acceptans vi har i samhället. Den bygger vi själva genom hur vi uppträder.

Kandiderar inte som ordförande

Samtidigt leder han ett förbund i förändring. Engagemanget ser annorlunda ut i dag än för 30 år sedan, menar han.

– Fler vill bidra i sakfrågor, färre vill sitta i styrelser. Det måste vi ta höjd för.

I juni hålls Svenska Jägareförbundets årsstämma. Då väljer ombuden en ny ordförande efter Peter Eriksson. Om Mikael Samuelsson ställer upp som kandidat?

– Nej, jag kandiderar inte. Valberedningen får sköta sin process och hitta en ny ordförande till årsstämman i juni.

Vilka är Jägareförbundets utmaningar?

– Utmaningarna, som också är en möjlighet, är att gå från de förutsättningar vi hade med allmänna uppdraget till de förutsättningar vi har nu. Världen ser annorlunda ut i dag. Arbetet med att förändra är på gång. En annan del är att visa på nyttan och värdet av att vara medlem. Det måste vi bli duktigare på att kommunicera. Vi måste lyfta fram det vi gör bra. I och med förändringen kommer vi att se ett annat sätt jobba, och ett annat sätt att vara organiserade på. Då kommer vi att locka till oss nya medlemmar och nya förtroendevalda, säger Mikael Samuelsson.

Grupp för hela länet?

Han tar som ett exempel att i stället för att ha en skytteansvarig i varje krets ska det kanske finnas en grupp som ansvarar för hela länet och att kretsen ska kunna fokusera på viltövervakning, medlemsnytta och rekrytering.

Sedan Mikael Samuelsson kom in i förbundsstyrelsen har han ansvarat för rovdjursfrågorna. I vinter verkar det inte bli någon vargjakt.

– Det har gått för fort, i fel ordning. Regeringen och myndigheterna vill ha ner vargstammen, men man har inte klarat av det – steget blev för stort. Jag är dock övertygad om att det blir licensjakt på varg nästa vinter för då har man hunnit åtgärda det som var bristerna inför årets vargjakt.

Välkomnar LRF

Mikael Samuelsson tycker det är bra att Lantbrukarnas riksförbund, LRF, nu tar täten i vargdebatten.

När förvaltningsrätten i Luleå före jul beslutade att stoppa den planerade vargjakten riktade LRF stark kritik mot beslutet och menade att stoppad vargjakt utgör ett hot mot Sveriges livsmedelsberedskap.

– Det är bra att LRF tar täten i vargfrågan då det är lantbruket som drabbas. Sedan blir vi jägare förstås också drabbade i form av vargdödade hundar och vargens påverkan på klövviltsstammarna, men det har blivit en felaktig polarisering i vargfrågan där värnarorganisationens motpart har blivit jägarkåren – när det i stället borde vara någon annan. Vi jägare är utförare av en tjänst, säger Mikael Samuelsson.