Publicerad 9 mars 2021 - 15:59

Fredrik Johansson, Stefan Andersson och Johan Wahlgren efter den lyckade jakten då en fin lodjurshane fälldes. Stefan fick skjuta medan Fredriks 12-åriga finnstövare Hultavikens Ajax och Johans 2-åriga smålandsstövare Lissängets Dacke drev fram katten. Foto: Privat

Bra sammanhållning ger lyckad lodjursjakt

Premium

Trots bristen på spårsnö går den småländska lodjursjakten bra. Inom en mils radie från samhället Bor i södra Jönköpings län har fyra lodjur fällts. Mycket tack vare skickliga jägare och engagerade bybor, och så duktiga hundar förstås.

Lodjursägarna såg med oro på tövädret som kom veckan före jaktpremiären, men i Jönköpings län har jakten gått mycket bra.

Av de åtta lodjuren på licensen återstår två när detta skrivs. En i jaktområde 2, som kan sägas ligga i mellersta delen av länet, och en i jaktområde 3 i söder.

Det är också i syd den tätaste lodjursstammen finns. Inom en radie på en mil från samhället Bor har fyra lodjur fällts under sju dagars jakt. Och det har varit bud på en femte.

Inte mindre än tre av katterna har fällts för samma hund, plotten Whiskey som lånats ner från Värmland för att bidra vid den småländska lodjursjakten.

 

Naturvårdsverket om jakttiden på lodjur: ”Vi kommer att titta på frågan igen”

Stort engagemang

Fredrik Johansson är rovdjursansvarig i Värnamo jaktvårdskrets och ivrig rovdjursjägare. Vanligtvis handlar det om räv, men de senaste tre åren har hans stövare fått ägna sig åt lodjursjakt när mars månad inträder.

Han har flera förklaringar till det lyckade jaktresultatet, trots att förutsättningarna är långt ifrån bra. Man får helt enkelt jobba med de verktyg som står till buds.

– Jag vill säga att ett stort engagemang hos jägare och boende ute i byarna är den främsta förklaringen. Vi vet var lodjursväxlarna är. Vi pratar med varandra, vi samverkar över gränserna och när en synobservation görs måste jägarna omedelbart ta tillfället, säger Fredrik Johansson när Svensk Jakt ringer och frågar hur jakten går.

 

Inga specialister

I första hand handlar det om att få hunden på slaget. Om det dröjer längre tid än en timme innan hunden släpps är risken stor att den jagar annat än lodjur.

– Vi har inga lodjursspecialister utan jagar med våra rävstövare, säger Fredrik Johansson som betraktar det som meningslöst att arrangera storjakt på lodjur om det inte finns spårsnö.

– Chansen att få upp ett lodjur om det inte är spårsnö och vi inte har någon observation är minimal.

 

Forskare: ”Jakttiden på lodjur är en värderingsfråga”

Kort varsel

Men trots att det är bråttom när rapporten kommer om att lodjur setts, är det många jägare som är beredda att släppa vad de har för händer och bege sig till aktuell samlingsplats. På någon halvtimma–timma kan så många som 15 jägare vara på plats.

– Alla som vill kan förstås inte komma med så kort varsel. Bland annat därför betyder sammanhållning och samarbete så mycket. Det är inte viktigt vem som skjuter lodjuret, eller för vilken hund. Det viktiga är att vi lyckas med jakten, säger Fredrik Johansson.

 

Många lodjur

Ytterligare en förklaring till att så många lodjur har skjutits inom ett så begränsat område är antalet djur.

– Vi har otroligt mycket lokatter. Vi vet med säkerhet att det finns flera kvar inom området där vi jagat, och då är det en ytterst liten del av jaktområde 3 i Jönköpings län.

Fredrik Johansson uppmanar jägarna att rapportera observationer av lodjur till länsstyrelsen. Det är genom att arbeta aktivt och bidra med fakta som jägarna kan påverka och få jakt till stånd.

– Vi har haft koll på lokatterna i många år, och vet att vi har en mycket tät stam. Vi hade kunnat ha en tilldelning på tio djur i detta stora område. Vi fick fem, men om inte vi jägare samlar in fakta till länsstyrelsen kanske det inte blivit någon, säger Fredrik Johansson.

 

Runt samhället Bor har fyra av lodjuren fällts under den pågående licensjakten i Jönköpings län. Karta: Google map

En lyx

Svensk Jakt har de senaste dagarna uppmärksammat Naturvårdsverkets arbete med nya föreskrifter för förvaltningen av stora rovdjur, där bland annat jakttiderna diskuteras.

När Fredrik Johansson får höra att ett skäl som anförs mot jakt i februari är länsstyrelsernas arbetssituation, skrattar han lite.

– Den lyxen kan inte vi som ska utföra jakten unna oss. Vi måste jaga när det blir tillfälle, för att lyckas. Särskilt här i södra Sverige där det är spårsnö så sällan.

 

Fler jägare

Han tycker att jakttider ska grundas på biologiska skäl, och ser en stor fördel om jakten på lodjur inleds den 1 februari i stället för som nu den 1 mars.

– Då ökar chansen att vi får spårsnö. Åtminstone en del av jakten kan genomföras på annat sätt. Fler jägare kan delta, och det blir lugnare med en längre jakttid. I Norge börjar jakten 1 februari, och det är svårt att förstå varför det ska behöva vara en månad senare hos oss, säger Fredrik Johansson.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram