Tack vare ihållande och kontinuerlig jakt på kråkfågel samt predatorer som räv, grävling och mård har hotade, markhäckande vadarfåglar klarat föryngringen på Öland.

Mattias Ullman är ornitolog och projektledare för projekt Sydlig Kärrsnäppa. Han menar predatorjakten är livsviktig för flera arter på ön.

– Jag arbetar i fält och det kanske inte är min sak att övertyga våra medlemmar om behovet av att jaga räv och kråkfåglar. Men jag kan säga att utan predatorjakt i de här känsliga områdena är tofsvipan borta om 50 år. Arter som rödspov och vår projektart sydlig kärrsnäppa kommer att vara borta inom bara några år, sa Mattias Ullman i en tidigare intervju med Svensk Jakt.

I länsstyrelsens femåriga skyddsjaktbeslut, som fattades 2024, poängterade även myndigheten nyttan av en intensiv skyddsjakt på predatorer.

Trots detta överklagade Birdlife länsstyrelsens skyddsjaktbeslut till Förvaltningsrätten i Växjö.

Birdlife håller i sin överklagan med om att riktad predatorkontroll sannolikt förbättrar förutsättningarna för öländska strandängsvadare. Däremot, anser Birdlife, att det saknas vetenskapligt stöd för att skyddsjakt långt ifrån strandängar skulle ha någon betydande effekt för häckningsutfallet för vadare. Nu riskerar tusentals kråkfåglar att dödas till ingen nytta för syftet att skydda öländska vadarpopulationer, framhåller Birdlife.

Förvaltningsrätten i Växjö har nu sagt sitt. Domstolen avslår Birdlifes överklagan och skyddsjakten på predatorer får därmed fortsätta. Förvaltningsrätten menar att mot bakgrund av att predatorer rör sig över mycket stora områden för att bland annat hitta föda eller boplats har länsstyrelsen haft skäl för att bevilja skyddsjakt på de större områden som beslutet gäller.

Vid en samlad bedömning anser förvaltningsrätten därför att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut och att den beviljade skyddsjakten får anses skälig och står i proportion i förhållande till jaktens ändamål.